Digitalisering av Livrustkammarens glasnegativ - klart!

(Blandade bilder ur Livrustkammarens glasnegativsamling (CC0))

Ett långtgående digitaliseringsprojekt har nu äntligen nått i mål. I närmare tio år har vi bedrivit ett projekt tillsammans med stiftelsen Föremålsvård som hjälpt oss att digitalisera Livrustkammarens glasnegativsamling bestående av lite fler än 28 000 glasnegativ i varierande storlekar. I denna bildsamling hittar man främst bilder på Livrustkammarens föremål, men även en del föremål- och interiörbilder ur andra museisamlingar, dokumentationsbilder som visar olika kungliga ceremonier m.m. Bildsamlingen är resultatet av fotografering som sträcker sig över en lång tidsperiod där de äldsta bilderna är från 1800-talets slut, och de nyaste är tagna i början av 1970-talet. Själva fototekniken, att exponera bilder på glas, har sina fördelar vad gäller detaljrikedomen för t.ex. föremålsbilder då själva exponeringsytan i många fall är väldigt stor (negativstorlekarna varierar från strax under 10 cm till närmare A4-storlek). Det är bl.a. utifrån denna anledning man på Livrustkammaren valde att även fortsätta fotografera föremål med glasnegativ trots att andra fototekniker fanns tillgängliga parallellt. Glasnegativen är dock oerhört känsliga, och helt enkelt svårhanterliga i ett bildarkiv, varpå man så småningom övergick till fotografi på sedvanlig fotofilm.

Glasnegativsamlingen utgjorde länge det enda bildmaterialet som fanns på många av Livrustkammarens föremål, där otaliga papperskopior av bilderna har framkallats och använts till en rad olika ändamål, t.ex. klistrats in på katalogkort (innehållande föremålsbeskrivningar) eller använts i publikationer. Idag är många av föremålen omfotograferade i betydligt bättre kvalitet, men fortfarande är det många föremål som endast finns avbildade i svartvitt utfrån dessa glasnegativ. Ur ett museologiskt perspektiv är den här bildsamlingen betydelsefull, då det förekommer en del dokumentärt bildmaterial över museets interna historia (t.ex. interiörer från tidigare intendenters arbetsrum och bilder som visar hantering av föremål etc.). Ur ett föremålshistoriskt perspektiv är bildsamlingen också betydelsefull i den meningen att föremålens kondition fångats på bild vid en viss tidpunkt, där jämförelser kan göras med hur föremålens kondition ser ut idag.
Digitaliseringen av dessa glasnegativ utgör en ovärderlig insats som vi på LSH är oerhört tacksamma för. Att digitalisera glasnegativ är tidskrävande, och något som vi själva inte har haft resurser till att genomföra. Projektet initierades år 2006, där vi framställde en kravspecifikation på hur digitaliseringen skulle gå till. Föremålsvård testade sedan att digitalisera ett par bilder utifrån specifikationen och resultatet var redan från början väldigt bra. Varje enskilt glasnegativ har försiktigt rengjorts, därefter digitaliserats och slutligen placerats i nya syrefria kuvert.  Projektet har från början haft just bevarande som utgångspunkt, där rengöring och omkuvertering syftar till att bevara glasnegativen i dess befintliga skick så länge som möjligt. Själva bildsamlingen förvaras nu i ett klimatiserat magasin, med anpassad luftfuktighet och temperatur.

(En bild från tiden (år 1906) då Livrustkammaren huserade i Nordiska museet (CC0))

Digitaliseringen  påbörjades initialt med att två exemplar av varje negativ framställdes. En råfil, dvs. en så obearbetad kopia som möjligt, samt en bearbetad kopia som inverterades och bearbetades med enklare bildbehandling. Tidsmässigt blev detta dock ohållbart, då även Föremålsvårds resurser för denna digitalisering har varit begränsad (parallellt digitaliserar de åt flera andra kulturarvsinstitutioner). För att minska tidsåtgången valde vi då att enbart digitalisera en s.k. råfil, så att det iallafall skulle finnas en digital kopia av respektive negativ. Tidsmässigt hann då Föremålsvård att digitalisera ett par hundra bilder i månaden. Projektet inleddes tillsammans med Föremålsvård i Grängesberg - en verksamhet som tyvärr lades ned för ett par år sedan - varpå digitaliseringen fortsatte hos Föremålsvård i Kiruna, vilka nu har avslutat arbetet.
De digitala filerna har registrerats i vår samlingsdatabas och bilderna finns nu tillgängliga via vår egen söktjänst eMuseumPlus och i dagsläget finns ca 10 000 av bilderna även som högupplösta tif-bilder på Wikimedia Commons (alla bilder kommer så småningom att finnas tillgängliga på Wikimedia Commons, men det kvarstår en del arbete med att registrera och katalogisera bilder). Bilderna finns även tillgängliga i en positiv kopia, alltså en invertering av bilden från negativ till positiv (denna automatiserade process görs i vårt bildarkiv med open source-programmet ImageMagick). På Wikimedia kan man även välja att se/använda antingen en positiv kopia eller det ursprungliga negativet. Syftet med att publicera även negativen på Wikimedia Commons är att tillhandahålla en obearbetad kopia, som vem som helst kan ladda ned och jobba vidare med. Glädjande nog pågår det just sådan aktivitet på Wikimedia Commons, där olika användare laddar ned negativen och bearbetar till bra bildkopior, och sedan publicerar dessa på nytt på Wikimedia Commons. Alla bilder är licensierade med CC0.

Avslutningsvis vill vi återigen tacka Föremålsvård för detta gedigna arbete!

// Fredrik

LSH:s samlingar - nu på GitHub

 
Inom ett par veckor kommer vi från LSH att delta i #hack4heritage – ett s.k. hackaton där entusiaster kring öppna kulturarvsdata samlas under ett par dagar för att tillsammans skapa och experimentera med öppna dataresurser. Vi bidrar med de öppna data vi har tillgängliga, i första hand med metadata kring samlingarna på plattformar som K-samsök och Europeana – Till båda dessa plattformar finns API:er som gör det möjligt för utvecklare att hämta och vidareanvända data utifrån olika sökkriterier.

Självklart bidrar vi även med vårt öppna bildarkiv, och alla de högupplösta bilder man kan hitta på Wikimedia Commons.  Deltagandet i #hack4heritage har dock väckt en gammal tanke till liv som vi nu realiserat, nämligen att publicera LSH:s samlingar på GitHub.

Kortfattat kan man beskriva GitHub som en plattform där systemutvecklare av olika slag samlas där det finns möjlighet att dela med sig av, och få hjälp med programutveckling på olika sätt. Men GitHub har även blivit en plattform där ett antal museer publicerat sina samlingar i olika sorters s k råformat. D v s data som är så lite bearbetad och så nära de interna systemen som möjligt. Samtidigt bör datapublicering på GitHub vara så öppen som möjligt (för att så många som möjligt ska kunna ta del av den), därav används ett antal standardformat för datapublicering.

På GitHub hittar man nu exporter ur LSH:s samlingsdatabas i .CSV-format. All tillgänglig information är licensierad med CC0. Dessa exporter är hämtade direkt ur LSH:s SQL-baserade databassystem, där exporterna är gjorda utifrån den databasstruktur som det interna databassystemet är uppbyggt kring. I LSH:s interna databassystem finns en huvudtabell med grunddata om föremålen, och därutöver finns ett antal relaterade tabeller kring föremålen (t.ex. en separat tabell för måttangivelser, en annan för olika typer av repeterande värden (t.ex. nyckelord) etc.). Motsvarande den interna databasstrukturen så hittar man CSV-filer som motsvarar tabeller för namn och historiska händelser. De enda restriktioner vi lagt på dessa exporter är fält i det interna databassystemet som innehåller säkerhetsmässigt känslig information (t.ex. angivelser om placeringar), och information som är helt intern i olika arbetsflöden, eller fält som enbart innehåller data som rör det interna databassystemets funktionalitet och gränssnitt.

Syftet med den här typen av exporter är att man som användare ges möjlighet att använda informationen så som man bäst vill. Vill man så går det fint att bygga ihop en egen relationsdatabas med de olika CSV-filerna (i valfritt databasformat), eller så kan man ta valda delar för att implementera i andra lösningar. Själva poängen är dock att gränssnitt och användningsområde är upp till användaren att besluta om.

Den här publiceringen på GitHub kan ses ett komplement till andra öppna data-resurser likt Europeana där LSH:s samlingar kan nås via flera olika API-lösningar, och där informationen kan kombineras och sökas i relation till andra samlingar. Rådataexporter av det här slaget syftar till att tillhandahålla all data från en datakälla i ett enkelt och öppet format.

På GitHub kan du läsa mer om vad vår publicering innehåller, och det finns där en mer utförlig beskrivning kring varje tabell och vad varje kolumn i respektive fil innehåller för typ av information.

// Fredrik

Skrivstugan Art+Feminism 8 mars

Wow, var det redan över en månad sedan skrivstugan gick av stapeln? Tiden springer iväg. Hur som helst så vill vi tacka alla ca 50 personer som besökte skrivstugan och hjälpte oss att försöka råda bot på snedfördelningen av artiklar på Wikipedia. Hela 34 nya bilder lades till i artiklar på Wikipedia och 46 artiklar skrevs helt nya eller redigerades - bra jobbat!

Vår fotograf Jens Mohr fotograferade under dagen och alla bilder finns här.

// Linnéa

Erik XIV:s paradsköld i 3D - nu även på Sketchfab

    Shield of the King Erik XIV
    by livrustkammaren
    on Sketchfab

3D-skannade föremål är något vi jobbar på att erbjuda mer utav inom en inte allt för lång framtid. I väntan på fler 3D-objekt har vi nu publicerat Erik XIV:s paradsköld på Sketchfab. En intressant aspekt med denna plattform är att det finns möjligheter att ställa in parametrar för bl.a. ljussättning, texturer, perspektiv och animering.


// Fredrik

Wikipedia-skrivstugan Art+Feminism

Det börjar dra ihop sig för vår tredje Wikipediaskrivstuga. Ni med bra minne kanske minns den på Livrustkammaren 2012? Eller den senaste som vi ordnade tillsammans med Vasamuseet?

Den 8 mars är det dags för ännu en skrivstuga, denna gång på Hallwylska museet, och denna gång som en del av den världsomspännande skrivstugan Art+Feminism. Art+Feminism hålls för tredje året i rad med önskan om att förändra det faktum att det på Wikipedia i dagsläget finns omkring fyra gånger så många artiklar om män som om kvinnor och runt 90% av alla som skriver på Wikipedia är män.

Överrepresentationen av män som skriver artiklar gör att täckningen blir bättre inom ämnen som intresserar män och detta kan även styra ordval, tolkningar och vad som behandlas i ämnet. Det saknas artiklar om många anmärkningsvärda och kända kvinnor i historien och konsten.

Huvudskrivstugan hålls på Museum of Modern Art i New York och "systerskrivstugor" hålls på över hundra platser runt om i världen.

Eftersom vi ser det som vår uppgift att alltid sprida den kunskap vi besitter och producerar, bland annat på Wikipedia, och gärna vill inspirera och uppmana andra att göra det samma, var vi inte sena med att kontakta Art+Feminism och anmäla vårt intresse som organisatörer för en systersskrivstuga i Sverige.




Så den 8 mars är det dags igen, läs mer detaljer på Wikisidan för evenemanget. Vill du delta går det bra att anmäla att du kommer på Facebooksidan. Alla är välkomna!

Är du också sugen på att anordna en skrivstuga? Läs mer här: Wikipedia:Skrivstuga.


// Linnéa

Digitalisera Hallwylska museets katalogverk

Örhänge med briljanter, 1700-tal,
och brickan med inventarienummer.

Det ursprungliga katalogverket som beskriver Hallwylska museets samlingar var en del av Wilhelmina von Hallwyls projekt att skapa ett museum i det Hallwylska huset. Wilhelmina anställde en stab av kunniga personer som hjälpte henne att katalogisera såväl sina samlingar som bruksföremål i huset. Föremålen i samlingarna bär fortfarande idag de inventarienummerbrickor som sattes på föremålen i detta arbete.

Katalogverket, som blev klart 1955, 25 år efter Wilhelmina von Hallwyls död, är idag ett fantastiskt tidsdokument över ett museiskapande vid förra sekelskiftet. Kunskapen om föremålen ser idag i många fall helt annorlunda ut än den information som dokumenterades i katalogverket, men samtidigt är katalogverket fortfarande en grund i mycket av det arbete som pågår med att uppdatera och beforska samlingarna.

Wilhelmina von Hallwyl böjer sig fram och övervakar arbetet med att katalogisera samlingarna
 i ett av gästrummen i det Hallwylska huset.

Katalogverket består av 78 band. Varje samlingsgrupp har en bilddel och en textdel. Wilhelmina lät trycka katalogen i 110 exemplar och skickade ut dem till bibliotek runt om i världen, som ett sätt att garantera att informationen om samlingarna alltid skulle bevaras. Ett ex finns idag på Kungliga biblioteket och ett par ex finns förstås på Hallwylska museet.

Trots Wilhelminas ambition att sprida informationen om sin samling är de 110 exemplaren runt om i världen med dagens mått mätt ändå ganska svåråtkomliga för en intresserad allmänhet. Det krävs också att du känner till det komplexa inventarienummersystem Wilhelmina använde för att kunna hitta i katalogen. Det här är förstås inte tillgängligt nog! Vi tycker att katalogverket förtjänar att studeras mer och av fler.

Några delar av katalogverket.

Därför skickar vi i veckan iväg ett ex av katalogen för att skannas, OCR-läsas och segmenteras. Efter den här processen kommer katalogverket vara tillgängligt dels för att bläddra i som PDF:er på nätet (på vilka plattformar återstår att bestämma) och dels kommer ett fält i vår databas avsättas för denna äldre katalogbeskrivning, dit vi importerar beskrivningen för varje föremålspost. På så sätt blir katalogen tillgänglig för alla, överallt. Och du behöver inte känna till inventarienummersystemet utan kan söka i texten på valfritt ord.

En bit av förordet till Hallwylska museets katalogverk.

// Linnéa

Våra samlingar i Europeana Challenge 2016

Som trogna bloggläsare redan vet vid det här laget så ligger våra samlingar på Europeana sedan ett tag tillbaka. Kanske har ni också sett att Europeana gått ut med årets första Europeana Challenge? Tävlingen pågår till 29 februari och har följande kriterier:

We are looking for products, services and projects which:

1. Re-use Europeana openly licensed content

1. Are dedicated to the competition themes of First World War, Art & Design and Europe’s music heritage.

1. Demonstrate clear social and/or economic impact. Successful entries will meet at least one of these criteria:

• Offer novel and engaging ways of experiencing and/or interacting with digital cultural content

• Support lifelong learning e.g. have a strong educational element

• Enable commercial re-use of cultural data

• Have a clear business model (address key elements, such as target group, value proposition, technical feasibility, sustainability)

We are open to entries at various stages of maturity (concept, prototype, early stage product). Suitable entries include apps, online services, games, e-books, or artistic and product designs.

Detta betyder att mycket material från våra samlingar skulle kunna användas för att delta i tävlingen!

Här hittar ni lite av vårt måleri, eller varför inte lite porslin från Hallwylska samlingen? Faktum är att vi till och med har en del saker som berör vårt musikarv.

Hoppas det finns massa duktiga och innovativa människor där ute som har lust att delta - lycka till önskar vi!

En gigantisk tavla gjord helt av äpplen passar kanske inte just den här tävlingen,
men häftig är den i alla fall.
Bild av Hallwylska museets gård, 2008. CC BY-SA Jens Mohr.

// Linnéa