Vårmötet 2017 - om vår workshop kring digitalisering och tillgängliggörande i 2D och 3D

Först och främst ett stort tack till alla er som deltog i vår workshop i Tumba under vårmötet 2017! Vi är väldigt glada för det stora intresset kring våra arbetssätt för 2D- och 3D-digitalisering.

Det här inlägget syftar till att dela med oss av såväl tekniska detaljer som länkar till olika relevanta källor för ytterligare information och inspiration. Inlägget är indelat utifrån de tre områden vi fokuserade på under workshopen med en kort summering av respektive område/station och några tips att ta med från respektive station.

På Slideshare hittar man presentationen som vi inledde workshopen med.

Inledande presentation om LSH:s arbete med digitalisering (CC0)

Fotogrammetri

Under 2016 drev vi ett projekt kring fotogrammetri tillsammans med Riksutställningar där vi utvärderade verktyg och metoder för att framställa 3D-modeller med tekniken fotogrammetri. Enkelt förklarat handlar fotogrammetri om att fotografera ett större antal bilder på ett föremål ur flera vinklar, därefter låta ett datorprogram analysera och skapa en 3D-modell utifrån bilderna.

LÄNKAR 

• Artikel i Spana Teknik om vårt fotogrammetriprojekt
• Blogginlägg  som i detalj redogör för våra erfarenheter kring fotogrammetri
• Digitalisering i 3D - film som Riksutställningar gjorde om vårt projekt
• Film om Riksutställningars egna tester med fotogrammetri
• Livrustkammarens 3D-modeller på Sketchfab
• Skoklosters slotts 3D-modeller på Sketchfab
• Hallwylska museets 3D-modeller på Sketchfab
• Sketchfabs artikel om vårt arbete med fotogrammetri

 CHECKLISTA FÖR FOTOGRAFERING

• sätt ett så stort och brett ljus som möjligt, allt för att undvika skuggor - inga direkta ljuskällor på föremålet, utan sprid ljuset så stort som möjligt runtomkring
• använd gråkort för att få rätt vitbalans i bilderna
• fotografera systematiskt i flera höjdnivåer och med ett bestämt gradantal mellan varje bild (exempel: Gustav Vasas hjälm är fotograferad i fem olika höjdnivåer och med 10 grader mellan varje bild)
• Om möjligt använd någon form av snurrplatta så att föremålet kan röra sig mellan varje bild istället för att flytta kameran

Erik Lernestål (biträdande enhetschef och fotograf) talar om fotogrammetri (CC0)

TEKNISK SPEC. OCH PROGRAMVAROR - 3D-RENDERING

Vi har testat oss fram med ett par olika datorspecifikationer och hittat en nivå som ger kort renderingstid men med hög kvalitet på slutresultatet. OBS att detta inte ska ses som varken rekommendation eller reklam för en viss produkt, utan detta är en redogörelse för den teknik vi nu använder (detta gäller hela det här blogginlägget, det finns alternativ teknik och alternativa programvaror för alla de moment vi beskriver). Viktigt att tänka på är att datorkapaciteten är beroende av alla dess olika komponenter – att enbart fokusera på en del (t.ex. mycket ramminne) räcker inte då renderingen kräver olika resurser i datorn vid olika beräkningsmoment. Notera även att datorkapaciteten är helt i relation till den kvalitet man vill uppnå sett utifrån antalet bilder man försöker rendera, samt upplösning per bild. Med den här uppsättningen kan vi rendera själva 3D-modellen på ett par timmar.

Kamera: Canon 5DSR (50 mpix), optik: Canon EF 50/1.2 L USM

Dator: moderkort: Asus X99Pro, processor: Intel i7-5930K (6-core, 3,5 GHz), cpu-kylning: Corsair Hydro H75, minne: Crucial Ballistix Sport 128 GB DDR4 (2400 MHz), grafikkort: MSI Geforce GTX 1080 Armor OC (x 2), PSU: Corsair RM850i (850W), hårddisk(ar): boot/system = Samsung PM951 256GB PCIe SSD, temp/arbetsdisk(ar): Samsung 750 EVO 250 GB (x 3), OS: Windows 7 pro

Programvaror: Bildredigering: Capture One, Adobe Photoshop CC, 3D-rendering: Agisoft Photoscan, Autodesk Remake, Reality Capture

Massfotografering

Med begreppet massfotografering menar vi en kraftsamling vad gäller resurser under en koncentrerad tid där vi hjälps åt för att digitalisera föremål i högt tempo, men med hög kvalitet, utifrån en förutbestämd plan. Vanligtvis handlar det om att vi beger oss till något av våra miljömuseer, bygger en tillfällig fotostation och fotograferar föremål under 2-3 dagar. Bildbearbetning och arkivering/registrering sker sedan under ett par dagar efter fotograferingen. Förarbetet består av att ta fram föremålslistor utifrån vår digitaliseringsplan, att på plats se över föremålens kondition och utifrån föremålstyp (material, storlek, etc.) ställa in ljuset. När fotograferingen väl är igång är det en eller flera personer som hanterar själva föremålen, en fotograf som tar själva bilderna samt en person som har koll på föremålslistan. Nedan följer en checklista för själva fotograferingen som tips och kom-ihåg. Vi försöker att fotografera föremål systematiskt utifrån kriterier som storlek, material, fysisk placering, vad är viktigt att visa av föremålet – när vi massfotograferar handlar det om att ta fram en identifikationsbild på föremålet, dvs. enbart en bild per föremål. Inför fotograferingen konsulterar vi alltid någon av våra konservatorer för rätt föremålshantering. Oftast är konservatorer med på plats vid massfotograferingen.

Jens Mohr (fotograf) och Fredrik Andersson (digital samordnare) visar LSH:s massfotograferingsflöde (CC0)

CHECKLISTA FÖR FOTOGRAFERING

• Vi fotograferar mot vit bakgrund vilket vi anser ger en mer lättanvänd och därmed mer tillgänglig bild som enkelt kan frilägggas.
• Använd gråkort för rätt vitbalans
• Utnyttja så stor del av kamerans sensor som möjligt för bästa upplösning
• Mata in inventarienummer i bildfilens metadata direkt vid fotograferingstillfället
• Ta backup vid fotograferingen!

LÄNKAR

Metadatahantering:
ExifTool – Verktyg för att hantera metadata (möjlighet att läsa ut och skriva in metadata ur många bildfiler i taget). Vi använder verktyget för att skriva in våra licensmallar i alla bildfiler.

Externa plattformar
LSH:s bilder på Wikimedia Commons – läs mer om våra bildsamlingar på Wikimedia Commons (exempel på en bild)
Blogginlägg om hur gick vi tillväga för att ladda upp alla bilder på Wikimedia

Digitalisering och tillgängliggörande av våra digitala samlingar

De flesta i världen kommer inte komma till våra tre museer, men många har tillgång till Internet, därför tillgängliggör vi våra digitala samlingar där. De digitala samlingar som vi producerar (t. ex. bilder, 3D-modeller eller textmaterial) ska vara öppna, lättillgängliga och användbara. Vår digitaliseringsstrategi finns här.

Linnéa Karlberg-Lundin (Digital samordnare) talar om hur vi tillgängliggör våra digitala samlingar (CC0)

Använd väletablerade plattformar
Man ska inte behöva veta vad man letar efter för att hitta det, därför tillgängliggör vi de digitala samlingarna på väletablerade plattformar där användare av sådant material redan finns. Man behöver inte uppfinna hjulet igen – använd öppna, befintliga plattformar dit användarna hittar. Fundera över vilken platform som passar för det material du vill tillgängliggöra. Vi tillgängliggör samlingsdata på vår egen databas på nätet, K-Samsök, Europeana och GitHub. Högupplösta bilder på Wikimedia Commons. Böcker och text på Libris och Internet Archive. 3D-modeller på Sketchfab.

Skapa förutsättningar för att materialet används! Vi samarbetar med Wikimedia Sverige och dess community. Vi skriver på Wikipedia, illustrerar artiklar med våra bilder, anordnar interna och externa skrivstugor, hack-a-thon, fotosafari och använder QR-pedia i Livrustkammaren.

Vi tillgängliggör även vårt material i kurerad form. Dvs. vi producerar digitala utställningar och fördjupningar på våra egna webbplatser. Se t.ex. Resan till Egypten, Skogen bakom palatset, Daguerreotypen på Skokloster eller Japanska svärd, Borgerskapets bling.

När bilderna är tagna får de metadata, licens och katalogiseras. När bilden hänger ihop med metadatan om föremålet som den avbildar blir det användbart på riktigt, och kan bli en del av ett större sammanhang på internet.

Läs även Europeanas artikel som de skrev om vårt arbete för ett par år sedan kring att dela med sig av sina digitala samlingar.

Tack igen för ert deltagande under workshopen, och hör gärna av er till oss om ni har några frågor!
Ni når oss på mail: fredrik.andersson(at)lsh.se, erik.lernestal(at)lsh.se och linnea.karlberg(at)lsh.se
Eller Twitter: @fred_ande, @ErikLernestal och @linneakarlberg_

// Fredrik

Vårmötet 2017 & Digikult 2017

Knappt en månad kvar till en av museisveriges stora händelser - vårmötet, som i år hålls i Södertälje. I år är temat inget mindre än digitala möjligheter, så självklart medverkar vi i en rad olika punkter. Här har jag sammanställt våra inslag i programmet (och alltså därmed vårmötets absolut bästa programpunkter som du bara inte får missa).

Tisdag 25 april

Efter prisutdelningarna, som börjar 15.50, medverkar överintendent Magnus Hagberg i panelsamtal på temat Museernas digitala mognad. Karin Nilsson, enhetschef, modererar sessionen.

Onsdag 26 april

En av våra nära 50 000 högupplösta bilder för
fri användning och nedladdning på Wikimedia Commons.

Kl 10.50 (D2) presenterar överintendent Magnus Hagberg vårt senaste textdigitaliseringsprojek - digitaliseringen av det Hallwylska katalogverket - och jag (Linnéa Karlberg Lundin, digital samordnare) berättar om hur vi har gått tillväga i projektet, vilka krav vi haft på allt från digitaliseringsmetod till tillgängliggörande och varför.

Kl 14.30 (D5) berättar Fredrik Andersson, digital samordnare, om hur och varför vi tillgängliggjort alla våra högupplösta bilder på Wikimedia Commons.

Kl 15.40 (A3) håller föreningen IdeK, där kommunikatör Emma Reimfeldt medverkar, föredrag på temat digitala organisationer från teori till praktik om digital kommunikation.

Torsdag 27 april

Kl 9.00-13.15 (E4) håller vi på LSH:s samlings- och digitaliseringsenhet en workshop i våra lokaler i Tumba där ni får följa med igenom hela vår digitaliseringsprocess - allt i från massfoto till 3D!

Kl 10.10 (D11) berättar enhetschef Karin Nilsson om hur vi producerar digitala utställningar steg för steg, och våra erfarenheter av att ha arbetat med digitala utställningar sedan 2009.

Kl 11.20 (D12) berättar Malin Grundberg, museichef Livrustkammaren, om hur vi tagit bort Tureholms rustkammare ur Livrustkammaren - och samtidigt gjort den ännu mer tillgänglig än tidigare.

Kl 13.30 (C3) I workshopen Unstraight Research, som arrangeras av LSH tillsammans med Historiska museet och The Unstraight Museum, ställs frågor om hur digitaliseringens möjligheter kan bidra till att sätta köns- och sexualitetsnormer på spel: innehållsmässigt, pedagogiskt och historiserande.

Så om du inte redan anmält dig till vårmötet har du nu fått åtta anledningar till varför du borde göra det nu med en gång!

Digikult 2017

Känner du att du bara inte kan vänta en hel månad innan du får träffa oss? Då har du chansen redan imorgon och på torsdag, då Sveriges årliga konferens på temat digitalt kulturarv i praktiken, Digikult, går av stapeln i Göteborg. De senaste två åren har jag medverkat och besökt konferensen, i år är det mina kollegers tur.

På onsdag 29 mars kl 15.15 berättar fotograf Erik Lernestål och digital samordnare Fredrik Andersson om hur vi det senaste året arbetat med fotogrammetri och 3D.


// Linnéa

Våra samlingar i Europeana Challenge 2016

Som trogna bloggläsare redan vet vid det här laget så ligger våra samlingar på Europeana sedan ett tag tillbaka. Kanske har ni också sett att Europeana gått ut med årets första Europeana Challenge? Tävlingen pågår till 29 februari och har följande kriterier:

We are looking for products, services and projects which:

1. Re-use Europeana openly licensed content

1. Are dedicated to the competition themes of First World War, Art & Design and Europe’s music heritage.

1. Demonstrate clear social and/or economic impact. Successful entries will meet at least one of these criteria:

• Offer novel and engaging ways of experiencing and/or interacting with digital cultural content

• Support lifelong learning e.g. have a strong educational element

• Enable commercial re-use of cultural data

• Have a clear business model (address key elements, such as target group, value proposition, technical feasibility, sustainability)

We are open to entries at various stages of maturity (concept, prototype, early stage product). Suitable entries include apps, online services, games, e-books, or artistic and product designs.

Detta betyder att mycket material från våra samlingar skulle kunna användas för att delta i tävlingen!

Här hittar ni lite av vårt måleri, eller varför inte lite porslin från Hallwylska samlingen? Faktum är att vi till och med har en del saker som berör vårt musikarv.

Hoppas det finns massa duktiga och innovativa människor där ute som har lust att delta - lycka till önskar vi!

En gigantisk tavla gjord helt av äpplen passar kanske inte just den här tävlingen,
men häftig är den i alla fall.
Bild av Hallwylska museets gård, 2008. CC BY-SA Jens Mohr.

// Linnéa

Ännu fler bilder på Wikimedia Commons – men hur hamnar bilderna på Wikimedia?

Nyligen har vi laddat upp 6416 nya bilder på Wikimedia Commons! Totalt finns nu ca 36 000 högupplösta bilder från Livrustkammaren, Skoklosters slott och Hallwylska museet på Wikimedia Commons. 

Detta är tredje gången vi levererar en större mängd bilder till Wikimedia och vår avsikt är att fortsätta med detta kontinuerligt – någon/några gånger per år. Varje år producerar våra fotografer ett antal tusen bilder, och av dessa är merparten bilder på föremål ur museisamlingarna – bilder som därmed kan laddas upp på Wikimedia.

Foto: Erik Lernestål, Skoklosters slott (CC BY-SA)

Det här inlägget är tänkt att i lite mer detalj beskriva hur detta uppladdningsarbete går till – dels som en möjlighet för den allmänintresserade att få lite inblick i bakomliggande arbete inom vår verksamhet, dels som tips och tricks till kollegor på andra museer och kulturarvsinstitutioner som kanske är på gång att ladda upp bilder, och som vill få lite konkreta exempel på de steg som kan ingå i arbetsprocessen.

Observera dock att detta inte är en strikt beskrivning för hur man ska gå tillväga, utan detta är en av flera möjliga vägar för att ladda upp större mängder bilder till Wikimedia Commons. Vidare är inte alla steg beskrivna i detalj (det skulle nog bli lite väl tråkig läsning...). Detta är helt enkelt en skildring av den metod vi tillämpat - en metod som fungerar väl för oss sett till den IT-struktur och de bilder vi har. Notera också att beskrivningen här fokuserar främst på de förberedande steg som vi gör innan bilderna kan laddas upp.

Vilken metod man väljer för att ladda upp på Wikimedia Commons styrs av flera faktorer, t ex:

• Antalet bilder som ska laddas upp på en gång (rör det sig om ett mindre antal är det troligen enklare att använda de smidiga uppladdningsfunktionerna som finns färdiga på Wikimedia) 
• Informationsmängden runt varje bild – i vårt fall skickar vi med en ganska omfattande mängd metadata kring de avbildade föremålen
• Teknisk kompetens och ekonomiska resurser 

 Bakgrund – vår första uppladdning 

I samband med vår första uppladdning till Wikimedia Commons anlitade vi en utvecklare från Wikimedia Sverige för att hjälpa oss med att framställa en Wikimedia-mall för våra bilder – mallen används konsekvent för alla våra bilder så att de alla presenteras på ett likartat sätt. Utöver mallen behövde vi även hjälp med vissa tekniska steg för uppladdningen på Wikimedia (efter att vi själva hade förberett bilder och metadata).

Tillsammans med utvecklaren från Wikimedia Sverige diskuterade vi fram vad mallen borde innehålla, där besluten rörde vilken information vi ville få med från vår egen databas kring varje avbildat föremål samt bildspecifik metadata kring varje bild.

Utöver mallen skapade utvecklaren även ett antal script som användes dels för att rent tekniskt ladda upp bilderna på Wikimedia, dels skapa redskap för efterbearbetning av informationen kring bilderna.

Som ett led i uppladdningen behövde en stor mängd information om bilderna och de avbildade föremålen bearbetas för att passa in i Wikimedias informationsstruktur. 

Innan bilderna kunde laddas upp slutgiltigt så ägnade vi ägnade en hel del tid åt att matcha nyckelord/sakord som bifogats bilderna med kategorier i Wikimedias kategoriträd. Vidare fick vi modifiera och korrigera filnamn på bilderna (de filnamn som bilderna tilldelas på Wikimedia Commons). Filnamnen genererades utifrån ett antal fält som vi exporterade ur databasen, men i många fall krävde filnamnen manuell justering för att få en konsekvent och fungerande struktur. Därutöver fick vi med scriptens hjälp matcha namn, historiska händelser, geografiska platser etc. mot Wikipedia-artiklar och kategorier på Wikimedia. Allt förberedelsearbete av det här slaget har vi gjort för att bilderna ska presenteras med så utförlig metadata som möjligt.

När arbetet med informationsbearbetningen var färdig så skedde den faktiska uppladdningen/publiceringen. I och med att vi laddade upp ca 20 000 högupplösta bilder – där vissa bilders filstorlek överstiger ett par hundra mb – valde vi att leverera allt material på en extern hårddisk till Wikimedias utvecklare, som i sin tur ordnade med den konkreta uppladdningen – en process som sedan tog ett antal dagar där dator och hårddisk stod på dygnet runt och laddade…

Efter den första uppladdningen till Wikimedia har vi använt samma metod två gånger, där script och förberedande steg har förfinats och justerats utifrån upptäckta brister och fel. Nu vid den aktuella uppladdningen har arbetet gått riktigt smidigt, och möjligheten att kunna återanvända tidigare matchningar av namn, nyckelord, platser etc. gör att efterbearbetningen på Wikimedia blir betydligt mindre omfattande än vid den första uppladdningen. 

Att dela museernas bilder till hela världen via Wikimedia Commons är fantastiskt ur många avseenden. Man når ut till användare man troligtvis aldrig skulle ha kommit i kontakt med på annat sätt och man ökar räckvidden något enormt för att sprida kunskap om museisamlingarna. Ur ett internt perspektiv är det också väldigt givande att arbeta med Wikimedia-uppladdningar. Att exportera ut stora mängder data ur sina egna databaser för den här typen av ändamål gör att man plötsligt ser inkonsekvenser och små felaktigheter i informationen – felaktigheter som därmed kan förbättras. Informationsstrukturella brister kan annars i vissa fall vara svåra att upptäcka när man betraktar enskilda eller ett mindre antal objekt i sin databas.

Men för att återkomma till det detaljerade och rent konkreta – vad krävs av museet?  Var ska man börja?  

Det första steget handlar om att välja ut de bilder som ska laddas upp. I vårt fall handlar det om att välja ut bilder både bland äldre digitaliserat bildmaterial och bland nyproducerade bilder. Grundkriteriet för oss har då varit att det är bilder som visar våra museers samlingar, och att det är bilder som kan licensieras med Creative Commons-licenser, dvs. att det är bilder som vi har upphovsrätt till (eller där upphovsrätten slocknat) och som vi har rätt att lägga ut.

Tillvägagångssättet som här beskrivs bygger av förklarliga skäl på den befintliga IT-miljöstruktur som vi har i dagsläget, vissa av de detaljerade stegen kan således se helt olika ut för andra, men de beskrivna stegen nedan kan förhoppningsvis ändå vara intressanta och i någon mån hjälpa den som vill använda en liknande metod. Observera dock att nämna programvaror enbart är exempel på program vi använder, och nämns inte i syfte att göra reklam, utan för vår del – om man bortser från vår egen samlingsdatabas – hade vi lika gärna kunnat använda andra programvaror för samma resultat.

All hantering av data och bildfiler sker med kopior i lokal miljö, detta av två anledningar. För det första är det datamängden – att jobba med tusentals högupplösta .tif-bilder kräver mycket lagringsyta, och i dagsläget går det betydligt fortare (i vår IT-miljö) att hantera detta lokalt än i servermiljö. För det andra finns det även en säkerhetsaspekt kring detta – skulle det uppstå något stort misstag i de manuella förberedelsestegen riskerar man i alla fall inte databas eller bildfiler sin servermiljö.

Det museidatabassystem som vi använder heter MuseumPlus. Systemet baseras på en MS SQL-databas, och nästintill all hantering av databasen inom Wikimedia-arbetet sker direkt mot en lokal kopia utav SQL-databasen via Microsoft SQL Server Management Studio och HeidiSQL. MuseumPlus har i sitt gränssnitt vissa – dock begränsade – exportmöjligheter, men i det här arbetet har det varit betydligt effektivare att arbeta direkt mot SQL-databasen med egenhändigt konstruerade SQL-frågor. 

Initiala steg i databasen: 

 

Urval av bilder

 

(Urvalet av bilder som ska laddas upp görs med den här SQL-frågan)

 

Vilka bilder som ska väljas ut görs med en SQL-fråga som filtrerar databasens bildarkivtabell(er) med följande kriterier:

• Bilden ska vara godkänd för publicering på internet – (ett manuellt val som görs i gränssnittet för databasen av de personer som registrerar och katalogiserar bilder)
• Bilden ska vara licensierad i databasen
• En korrekt högupplöst bildfil ska vara länkad till bildposten i databasen
• Bilden ska vara kopplad till ett föremål i samlingarna
• Bilden ska ingå i en av flera utvalda serier för Wikimedia-publicering – (vi laddar enbart upp högupplösta bilder av bättre kvalitet – vi har t.ex. en stor mängd identifikationsbilder i vår databas, men bilderna är av enkelt slag och håller ofta en väldigt låg upplösning.)

Det är i SQL Management Studio som sökningen efter bildfiler görs utifrån ovanstående kriterier och de utvalda bildernas filnamn kopieras till en .txt-fil. Textfilen med filnamn blir en förutsättning för nästa halvautomatiserade steg.

I urvalsprocessen ovan väljs bilder ur en inte helt enkel och konsekvent ordning eftersom det rör sig om en blandning av bilder ur olika serier och från olika källor (digitaliserade och digitalt födda). Urvalet kan utgöra ett stort antal bilder ur många olika mappar och undermappar varifrån bildfilerna ska kopieras inför uppladdning. 

Kopiera bildfiler

För att slippa leta efter enskilda bildfiler bland tusentals filer och mappar, och därefter kopiera in i respektive fil/mapp används listan beskriven ovan till en mycket enkel – dock effektiv – filkopieringsmetod. 

Med den enkla dos-kommandoraden for /f %f in (list.txt) do robocopy /e c:\källa d:\mål %f kopieras alla utvalda filer enligt listan från en källmapp med ett stort antal undermappar till en destination – kopieringen sker automatiskt samtidigt som källans mappstruktur bevaras i destinationsmappen. (Robocopy är ett fiffigt litet program som är integrerat i Windows, och som man enkelt når via dosprompten eller Powershell). 

Poängen med att behålla mappstrukturerna är att uppladdningen – inom vår metod – baseras på de sökvägar som står angivna i databasen, d v s bilderna identifieras och laddas upp baserat på att de faktiska filerna finns att återfinna i en mappstruktur som motsvarar den som finns i databasen (detta är som sagt baserat på det uppladdningsscript som Wikimedias utvecklare byggt åt oss för vår IT-miljö). Att vidbehålla mappstrukturer och filnamn hänger också samman med länkar till de högupplösta bilder vi publicerar via eMuseumPlus samt K-Samsök.

Kontroll, kontroll, kontroll!

När de utvalda bilderna väl är överförda till en destinationsmapp påbörjas ett intensivt arbete med att kontrollera informationen i bildfilernas metadata samt informationen för de avbildade föremålen. Kontrollerna görs för att säkerställa – så gott det går – att rätt licens är angiven till bilden ifråga och att det verkligen är rätt föremålsbeskrivning som medföljer respektive bild, samt att all information är konsekvent strukturerad. 

Korrekta licenser

Det första kontrollsteget består av att kontrollera bildfilernas licenser. Alla bildfiler som produceras och arkiveras hos oss märks med en av fyra möjliga licensmallar. Licensmallarna är manuellt framställda XML-dokument i XMP-format vilka importeras in i bildfilerna antingen via fotografernas bildbehandlingsprogramvaror, eller via metadataverktyget ExifTool. Licenser är angivna i flera olika metadatastandarder för att säkerställa att bildens licens tydligt framgår inom så många användningsområden som möjligt (helt enkelt att licensen ska synas i så många olika programvaror som möjligt).

Kontroll av bildfilernas licenser görs på flera olika sätt. Det första steget utgörs av att kontrollera att det faktiskt är rätt licens angiven i bildfilens metadata. Detta innebär konkret att man helt enkelt tittar på bildmotivet och den angiven licensen och kontrollerar att rätt licens är vald (detta kräver så klart vissa förkunskaper om de egna bildsamlingarna). Detta steg gör vi med programvaran Total Commander med plug-in-programmet Jpg comment.

(Kontroll av licens och att rätt föremål är länkat till respektive bild i Total Commander)

Hur vi licensierar våra bilder har vi skrivit om i ett tidigare inlägg.

 Kontroll av länkat föremål 

Utöver att kontrollera att det verkligen är rätt licens angiven till en bild så kontrollerar vi även att rätt föremål är kopplat till bilden. Detta steg förutsätter kunskaper om museisamlingarna, och det går inte alltid att identifiera exakta föremål med följande manuella metoder, men det går att identifiera uppenbara felaktigheter (t.ex. att bilden man ser visar en stol, medan föremålsbeskrivningen som bilden är kopplad till beskriver en torkad fisk (jo, vi har faktiskt ett par torkade fiskar i samlingarna…).

Tillvägagångssättet här kan så klart göras på flera olika sätt, en variant vore att skriva ut en lista på papper med bildnummer och en kort beskrivning av det avbildade föremålet, och därefter sätta sig och jämföra bild för bild mot listan. Men att flytta blicken fram och tillbaka på det viset gör att man snabbt tappar bort sig och missar saker. Vi använder istället samma metod här som för att kontrollera licenser beskrivet ovan. Metoden, kort sammanfattat, består av dessa steg:

• Skapa små jpg-kopior av utvalda bildfiler med verktyget ImageMagick (att använda små kopior istället för .tif-filerna gör att all filhantering, metadatainläsning och bildvisning går avsevärt mycket fortare i hanteringen)
• Exportera ut en förteckning med sökväg/filnamn samt föremålsbeskrivning ur databasen (sparad som .csv-fil)
• Importera in beskrivning i bildfilerna utifrån csv-filen ovan med metadataverktyget ExifTool
• Slutligen visa alla små jpg-kopior i en tumnagelvy i verktyget Total Commander i kombination med plug-in-programmet jpg-comment så att motivet visas med tillhörande föremålsbeskrivning under varje bild.

Med de små tricksen ovan går det mycket snabbt att identifiera uppenbara fellänkningar där fel föremål kopplats till en bild. 

Utöver licens och länkade föremål kontrollerar vi även övrig metadata så att all information är strukturerad på ett konsekvent sätt. En enkel metod här är återigen att göra en export ur databasen för den tabell som innehåller uppgifterna ifråga, sedan importera in exporten i Excel och därefter göra sorteringar på respektive kolumn för att snabbt identifiera inkonsekventa inmatningar eller luckor. De värden som i det här steget kontrolleras är bl a datering för bilden, fotografens namnuppgifter, motivbeskrivning samt namn på museum varifrån bilden härstammar.

Licenser i bildfiler och i databasen – överensstämmer dessa värden?

Den version av MuseumPlus som vi använder har inte stöd för att importera metadata från bildfiler varpå vi registrerar licens för alla bilder både i bildfilernas metadata och i databasen. Därmed gör vi ännu en kontroll där vi ser till att licenserna överensstämmer mellan de två inmatningarna. Att licenserna matas in två gånger kan tyckas onödigt och skapa extra arbete, men de ”dubbla” inmatningarna blir i sig en sorts kontroll av att rätt licens redan från början matas in då licens i bildfil respektive i databasen matas in av två olika personer (fotograf respektive bildregistrator). 

Att kontrollera överensstämmelse mellan inmatad licens i bildfil och i databas görs genom att man exporterar ut licensinformationen ur bildfilernas metadata (återigen med ExifTool) och därefter importerar in sökväg/filnamn + licensvärde i en tabell i SQL-databasen. Sedan gör man en jämförelse med motsvarande fält i den tabell som innehåller uppgifter om sökväg/filnamn och licens.

En annan metod för att göra kontrollen är att använda Excel med en enkel funktion (t.ex. =EXAKT(A:A;B:B), där licensvärden i bildfilerna läggs i kolumn A, och licensvärden från databasen läggs i kolumn B. Excelfunktionen EXAKT visar då för varje rad om A och B överensstämmer, om inte så visas ”FALSKT” i kolumn C. Med Excels inbyggda filter-funktion går det mycket snabbt att visa enbart avvikelserna vilka i sin tur manuellt får kontrolleras och korrigeras – antingen i databasen eller i bildfilen beroende på var felaktigt värde är inmatat).

(Bilden visar kontroll av licenser där felaktiga licenser angivna i databasen korrigeras i databasprogrammet HeidiSQL)

  

Kontroll efter dubbletter och inkonsekventa inmatningar 

Ett sista kontrollsteg blir att söka efter dubbletter och inkonsekventa länkar i databasen. Dubbletter kan i vår databas uppstå om man lyckas skapa två bildposter som man sedan lyckas länka in samma bildfil till. Det kan också röra sig om att samma bildfil har importeras till en bildpost två gånger (här återigen en brist i själva databassystemet där det idag saknas en inbyggd kontrollfunktion som varnar ifall en fil redan är importerad/länkad till en bildpost). 

 

Export av metadata 

När då all metadata och alla bildfiler är kontrollerade och korrigerade är det dags för själva exporten.  Här använder vi återigen Microsofts SQL Server Management Studio där en rad olika sql-frågor exporterar ut all aktuell data ur databasen. Data hämtas ur flera olika tabeller som rör de avbildade föremålen (beskrivning av föremålet, datering, geografiska angivelser, namn, nyckelord, klassificering, historiska händelser, utställningar som föremålet visats i, etc etc). Bildfilerna samt de olika .csv-exportfilerna ur databasen har därefter överlämnas till Wikimedias utvecklare som i sin tur har bearbetat all data och skapat en informationsstruktur som passar för själva uppladdningen till Wikimedia. 

Som jag nämnde inledningsvis så innefattar arbetsstegen efter den egna exporten en del efterarbete på Wikimedia med att matcha kategorier, namn, platser etc. mot Wikimedias kategorier samt artiklar på Wikipedia. När efterarbetet på Wikimedia nått en acceptabel nivå (där t ex ofta förekommande namn i bildernas metadata har matchats mot Wikipedia-artiklar om personerna ifråga, och där bildernas filnamn har anpassats och korrigerats till Wikimedias struktur) så sker själva uppladdningen.

Avslutningsvis

 

Som jag inledde med så har vi använt den beskrivna exportmetoden vid tre olika tillfällen, där våra egna rutiner för de olika arbetsstegen har förfinats vid varje uppladdningstillfälle. Arbetet med att ladda upp bilder till Wikimedia har varit mycket givande för oss på många olika plan, och det är oerhört glädjande att våra bildsamlingar nu kan nå ut till så många fler användare än vad som varit möjligt tidigare.

All källkod (script och SQL-frågor) för hela Wikimedia-uppladdningsmetoden som vi använder finns att ladda ned från GitHub för vidareanvändning och vi svarar gärna på frågor kring det här roliga arbetet!


// Fredrik - Digital samordnare

More Real than Reality Itself - på YouTube

I början av november åkte Digitala museets chef, Karin Nilsson, till Europeanas årsmöte i Amsterdam och höll ett bejublat så kallat ignite talk om hur vår myndighet digitaliserar och tillgängliggör museisamlingarna.

I stället för den vanliga pp-presentationen tog vi fram en liten film som nu finns på YouTube. Se den!

Instagramkonto i fint sällskap

För ett tag sedan omnämndes Skoklosters slotts instagramkonto av tuskculture.com, då de listade tio museer och gallerier värda att följa på Instagram. Tillsammans med bland annat Rijksmuseum, Tate, Victoria and Albert Museum, The Metropolitan Museum of Art och American Museum of Natural History listades Skokloster slott, och i beskrivningen nämndes också vårt öppna bildarkiv. Dagens tips från mig blir att följa Skoklosters slotts instagramkonto, som framför allt uppdateras och sköts av slottsfogde Lotta Lindley.

Ett foto publicerat av Skoklosters slott (@skoklostersslott) Nov 28, 2015 kl. 11:50 PST

Beskrivningen från listan på tuskculture.com: "A completely stunning Swedish castle stroke museum, their Instagram definitely deserves more followers. Mostly filled with photos of the grounds, it also provides glimpses of restoration work being done to the castle and will occasionally feature pretty Swedish men in costumes. If it’s access you’re into, they have also released their digital image archive to the public using Creative Commons licenses."

 //Linnéa

Metadatamallar

 Som ett tillägg till inlägget om bildlicenser kommer här en beskrivning av vad för metadata vi implementerar i våra bildfiler - och hur detta görs. I och med att bilderna från LSH:s samlingar publiceras på flera olika plattformar - där licensieringen av bilderna tillåter en väldigt fri användning - anser vi att det är viktigt att bilderna är noggrant märkta så att aktuell licens och bildens ursprung tydligt framgår även när bilderna är nedladdade till användarnas egna ytor och plattformar.

Det finns en rad olika standarder när det gäller metadata i bildfiler, och beroende på teknik för att visa och använda bilderna så kommer återgivningen/presentationen av metadatan att variera. Om man t.ex. använder operativsystemet Windows inbyggda filhantering och högerklickar på en bildfil för att se bildfilens egenskaper så kommer beskrivningsfältet att visas med en viss metadatastandard, medan man i ett annat bildprogram kommer få se till synes samma metadatatyp (beskrivning) men då enligt en annan standard. Har man då sparat beskrivning eller licens i enbart en standard så är det sannolikt att vissa användare inte kommer att hitta informationen ifråga.

Så för att underlätta så mycket det bara går har vi valt att implementera samma typ av licensinformation i flera olika metadatastandarder i alla våra bildfiler. Vi gör detta genom att använda manuellt framtagna metadatamallar som vi "bäddar in" i bildfilerna antingen via bildbehandlingsprogram eller med specifika metadataverktyg.

Metadatamallarna följer ISO-standarden XMP och är helt enkelt väldigt enkla XML-dokument. Vi använder fyra olika mallar beroende på licenstyp (CC BY-SA, CC0, Public Domain samt en specifik Copyright-mall för bilder som vi inte lägger ut i vårt öppna bildarkiv (t.ex. nytagna marknadsföringsbilder där personer avbildas)).

Mallarna kan t.ex. användas i Adobes bildbehandlingsprogram (Photoshop, Bridge, etc.) eller med det mycket kraftfulla metadataverktyget ExifTool. (Med den enkla raden "exiftool.exe -tagsfromfile Public Domain 1.3.xmp -all:all exempel.jpg -overwrite_original" kopierar ExifTool-programmet över alla metadatafält i bildfilen exempel.jpg från metadatamallen Public Domain 1.3.xmp. Med en ändring av filnamn till *.jpg skulle metadatamallen istället kopieras in i alla bildfiler i aktuell mapp).

Metadatamallarna innehåller i dagsläget tre olika standarder för att ange licens: Dublin Core, IPTC samt Creative Commons. Utöver licens innehåller mallarna också kontaktuppgifter till våra museer.

Övrig metadata såsom inventarienummer för avbildat föremål är sådant som matas in separat i bildbehandlingsprogrammen.

Mallarna är så klart helt fria att bearbeta och använda vidare för alla som vill - vi tar dock inget ansvar för felaktig användning eller eventuella felaktigheter i den befintliga xmp-koden.


Du kan ladda ned mallarna här:
LSH_CC BY-SA 1.3.xmp
LSH_CC0 1.3.xmp
LSH_Copyright 1.3.xmp
LSH_Public Domain 1.3.xmp

// Fredrik

Bildlicenser

Vi licensierar våra bilder med Creative Commons-licenser och för flera år sedan tog vi beslut på vilka licenser vi skulle använda och för vilka bilder de skulle gälla. Sedan dess har vi fått många förfrågningar på vilka licenser vi valde och varför.

Vår målsättning var att bilderna skulle vara så fria som möjligt att använda men att fotografens ideella upphovsrätt självklart skulle respekteras. Vi ville genom vår hantering av licenser visa på hur vi ställer oss till vårt eget material och tittade inte främst på vad som var juridiskt hållbart. Med det sagt har vi främst förhållit oss till vår egen upphovsrätt, den som vi själva alstrar. Den största delen av LSH:s samlingar har nämligen utslocknad upphovsrätt så vi behövde förhålla oss till hur vi såg på själva bilden, inte det avbildade verket.Vi delade in bilderna i tre stycken underkategorier:

Vi har satt public domain (eller PD mark) på allt som har utgången upphovsrätt och där fotografen inte har tillfört något eget. För våra samlingar innebär det alla bilder av tvådimensionella verk som måleri, boksamlingar, arkivhandlingar osv. Alla får använda bilderna helt fritt och behöver inte ange fotograf.

Litografi av Carl Johan Billmark. Skoklosters slott sett från vattnet. Public domain. 

Vi har satt CC BY-SA på allt som är fint och bra och där fotografen har tillfört något och förtjänar uppmärksamhet på grund av det. När man använder dessa bilder vidare ska man ange vem som har tagit bilden och man får inte lägga bilden under upphovsrätt.

Skoklosters slott sett från parksidan. Jens Mohr CC BY-SA

Till sist har vi satt CC0 på allt som helt enkelt inte är så bra. Material som vi vet att vi har upphovsrätt på men där ingen faktiskt är betjänt av den och ingen vill ha cred för. Alla gamla suddiga glasnegativ (vi har tyvärr inte fina samlingar med glasnegativ), alla bilder som intendenter har tagit genom åren, mobilbilder osv. Dessa bilder kan man också använda helt fritt utan att ange fotograf.

Skoklosters slott sett från vattnet. Okänd fotograf. CC0.

Alla bilder är fria att använda och finns att ladda ner högupplöst på ett flertal ställen, bland annat vår databas på nätet och på Wikimedia Commons.

/Karin

Ritningar av Hallwylska museet

Under hösten har vår fotograf Jenny fotograferat igenom en mängd ritningar och fotoalbum från Hallwylska museet.

Ritningarna, varav många ritade av Hallwylska husets arkitekt Isak Gustaf Clason, är fantastiska och många av dem rena konstverk i sig. Visst önskar man sig dem inramade att sätta upp på väggen där hemma? Och den önskan går ju ganska lätt i uppfyllelse: ladda ner bilderna i Öppet bildarkiv och skriv ut dem och rama in.



Samma sak kan du göra med de storslagna ritningarna vi fotograferade på Skokloster slott i våras. Där har jag hittat en personlig favorit, ni kanske också känner igen er i det här området?

//Linnéa

Ny studie från Europeana

Foto: Erik Lernestål CC BY-SA

För några år sedan skrev Joris Pekel på Europeana en studie på Rijksmuseums arbete med att tillgängliggöra sina digitala samlingar. Vi har läst den och lärt oss nya saker och så har många andra också gjort. Men, Rijksmuseum är ett stort museum, de är 1000 personer som arbetar där och de hade stängt i 10 år för att renovera museet. Det är klart att de hade tid att jobba med digitaliseringsfrågorna, sa många. Så Joris har nu skrivit en ny studie. Den heter Making a big impact on a small budget och handlar om vårt arbete med Öppet bildarkiv. Läs den gärna, sprid den gärna och fråga gärna om hur vi arbetar. Vi vill gärna lära oss mer och vi delar gärna med oss om hur vi har gjort!

/Karin Nilsson

Hårddisken har puttrat klart!

Under några veckor har hårddisken stått och puttrat. Det tar lite tid att ladda upp drygt 6000 högupplösta bilder till Wikimedia Commons, men nu är de uppe! Resultatet, sammanlagt över 27 000 bilder.

De nya bilderna är, precis som tidigare, högupplösta tif-filer med en stor mängd information kopplat till sig. En av de nya bilderna är en av mina favoritbilder. Den föreställer Hedvig Elisabeth Charlottas brudklänning från hennes bröllop med Karl XIII. Bilden är tagen i omgången på Skoklosters slott och det finns en längtan i den bilden som gör den så ovanligt vacker.

Foto: Erik Lernestål (CC BY-SA) Se bilden på Wikimedia Commons

Personerna, som till exempel har burit dräkterna, är kopplade till Wikipediaartiklar och den som vill veta mer om deras bröllop kan fördjupa sig och läsa mer. Bilderna är också kopplade till andra föremål, som andra delar av klänningen som har andra nummer. Anledningen till att vi kan delge så mycket information om föremålen är att den är hämtad direkt från vår samlingsdatabas.

2,7 miljoner sidvisningar har bilderna från Livrustkammaren, Skoklosters slott och Hallwylska museet genererat sedan förra gången. Det är ju en ofattbar stor mängd och vi är glada över att kunna sprida våra bilder så långt och brett. Nu har vi arbetat mer med att länka in bilder från Wikimedia Commons till artiklar på Wikipedia och vi byter ut sämre bilder på måleri mot nya, bra bilder. Hjälp oss gärna med att använda bilderna precis så som du tycker är bäst!

/Karin

Amerikanskt museiguld

I söndags var Digitala museet på plats i Seattle för att ta emot American Alliance of Museums pris MUSE Award i klassen Open. Priset tilldelades Livrustkammaren, Skoklosters slott och Hallwylska museet för vårt arbete med Öppet bildarkiv.

Karin Nilsson och Fredrik Andersson med prisplaketten. 

Motiveringen på prisplaketten lyder: 

Gold MUSE Award  

In Recognition of the 

Highest Standards of Excellence 

In the Use of Media & Technology

For

Open

Open Image Archive Opens up 40,000

Swedish Images

Vi på Digitala museet är givetvis omåttligt stolta att vi har belönats med detta stora, internationella pris för allt det hårda arbete som föregick Öppet bildarkiv. Och priset kändes lite extra gott, när det uppdagades att ingen av de andra nominerade i klassen ansågs leva upp till den standard som krävdes för silver- eller bronsmedalj. Dessutom fanns det andra prisklasser, där det bara delades ut silver och brons, eftersom ingen nominerad ansågs kvalificerad för guldmedaljen. Ett FINT pris, med andra ord!

Gustav III:s maskeraddräkt

En av de bilder som vi har lagt ut på Wikimedia Commons har fått utmärkelsen Featured picture! Vi är väldigt stolta och glada över att våra bilder kommer till användning och att de som har röstat tycker att bilden är bra.

Den togs av vår fotograf Göran Schmidt 2006 som tillsammans med konservator Johanna Nilsson riggade maskeraddräkten. Dräkten har bara fotograferats några få gånger och länkar till digitaliserade glasplåtar ser man längst ner på filen på Commons. Den är väldigt speciell, unik och skör och tas inte ofta ur sin monter på Livrustkammaren.

2006 pågick ett ventilationsprojekt på Livrustkammaren då delar av ventilationsrören byttes ut och bättre klimat skapades i montrarna. Då passade vi på att katalogisera och fotografera delar av samlingen som hade stått på samma plats sedan museet flyttade in 1978.

Arrangemanget av maskeraddräkten tog flera dagar och flera konservatorer var inblandade. Johanna berättar att de diskuterade fram och tillbaka om masken skulle hängas upp framför "ansiktet" eller om det såg för läskigt ut med tanke på att det inte finns någon människa inuti som dräkten sitter på. Vi ser att resultatet av diskussionen blev bra.

På senare tid har Erik Lernestål tagit nya fantastiska bilder av maskeraddräkten men de har han lyckats ta genom monterglaset. Inte sedan 2006 har dräkten varit ute för fotografering. Tur då att bilden är så uppskattad!

/Karin

Spara och använd våra bilder!

För att underlätta användningen av vårt bildarkiv har vi idag publicerat en instruktionstext. Texten förklarar hur du sparar ner de bilder du vill ha till din dator, hur du ser om de finns högupplöst och var du kan läsa mer om bildernas licens. Du hittar sidan här.

/ Amanda

LSH på Wikimedia Commons

Nu har det äntligen hänt! Vårt projekt Öppet bildarkiv är slutfört i sina tre delar.

I våras la vi ut hela vårt högupplösta bildarkiv på webben, med fria licenser för att tillåta obegränsad användning. Det var den första delen. Bilderna har också exporterats till K-samsök och kan hittas via t ex Kringla. Andra delen – check! Och nu är alltså även tredje delen i hamn. 19 000 högupplösta tiff-bilder, varav 7 000 skannade negativ, har exporterats till Wikimedia Commons och kan där hittas och laddas ner av envar som är intresserad.

Eftersom det finns gott om kontext till bilderna och tack vare ett gediget förarbete så har vi också, med fantastisk hjälp av André Costa på Wikimedia Sverige, kunnat automatisera länkningar till relaterade personer och historiska händelser på Wikipedia.

Med detta tar LSH ett stort kliv ut i världen och gör samlingarna tillgängliga för långt fler än de som besöker våra hemsidor.

Föredrag om Öppet bildarkiv

Under museernas vårmöte (15-17 maj) höll vi i ett seminarium kring projektet Öppet bildarkiv. Seminariet inleddes med en presentation av de projekt som ligger till grund för Öppet bildarkiv - dels ett stort bildprojekt som pågick under ett år med start år 2007, dels ett stort databasprojekt där de tre museernas olika databaser migrerades till ett gemensamt system. Efter genomgången av tidigare projekt beskrev vi lite mer detaljerat hur vi har gått tillväga i projektet Öppet bildarkiv, och hur vi har arbetat med bl.a. licensiering av alla bildfiler som tillgängliggjorts.

För er som missade seminariet finns möjlighet nedan att kika på bildspelet som vi visade.

På konferensen Digikult tidigare i vår pratade vi om samma ämne och då filmades det även. Vårt föredrag visas här:


// Fredrik och Karin

Export ur en databas

I ett tidigare inlägg skrev jag om export av metadata i samband med Öppet bildarkiv-projektet. Vårt mål är att leverera alla högupplösta bilder som finns i eMuseumPlus/K-samsök till Wikimedia Commons. Att exportera metadata tillhörande bilderna ifråga blev något mer komplicerat än vad vi till en början hade trott. Vårt interna databassystem MuseumPlus innehåller förvisso olika exportmöjligheter, men det visade sig vara omöjligt att få ut all data som vi önskade via systemets vanliga gränssnitt. Lösningen fick bli att gå på djupet med den bakomliggande SQL-databasen, och via den hämta ut relevant data för såväl bilder som de museiföremål som bilderna i många fall avbildar. Att få förståelse för den bakomliggande strukturen i databassystemet var en utmaning, men efter en tids analyserande av alla tabell- och fältnamn kunde ett antal SQL-frågor skrivas som i sin tur skapar den nödvändiga exporten. Nästa steg i detta projekt är nu att skapa mallar för Wikimedia Commons - vilket en riktig Wikimedia-expert hjälper oss med - och när mallar och den exporterade metadatan matchar kommer uppladdningen av bilder att påbörjas. Vi är inte där ännu, men vi närmar oss målet att få ut alla bilder på Wikimedia Commons!

// Fredrik

Efter lansering

Tack för det överväldigande mottagandet av Öppet bildarkiv! Så långt vi kan se har projektet spridit sig så långt som till både Sydamerika och Asien. Vi hoppas verkligen att många får användning av våra bilder!

Under april och maj deltar vi i två konferenser för att berätta om projektet, Digikult i Göteborg som anordnas av Wikimedia Sverige och Västarvet samt Vårmötet i Stockholm som anordnas av Riksförbundet Sveriges museer. På båda kommer vi att berätta om projektet, hur vi resonerat och vad vi tycker är viktigt att tänka på om man vill göra något liknande. Hoppas att vi ses där!

Den 17 juni anordnar vi tillsammans med Webbstjärnan och Digisam en workshop för lärare. Vi vill ju gärna att skolan ska få användning av de bilder som nu ligger ute, fria att vidareanvända, och workshopen är tänkt att inspirera och att tänka tillsammans kring hur materialet kan användas i undervisningen. Mer information och länk till anmälan finns här!

/Karin

40,000 images under open licenses

On Wednesday the Royal Armoury, Skokloster Castle and the Hallwyl Museum (LSH) released our entire image archive to the public. Read this article on OpenGLAM for more information in English.

Sveriges kulturskatter på nätet

40 000 bilder för fri nedladdning!

Från och med idag finns Livrustkammarens, Skoklosters slotts och Hallwylska museets bildarkiv på nätet. Nu kan skolelever illustrera sina arbeten, författare bildsätta publikationer, forskare jämföra högupplösta bilder på intressanta föremål och konstnärer göra bildbearbetningar utan att fundera på om de har råd. Alla bilder får användas fritt.

Vi är först bland svenska museer med att öppna våra bildarkiv för allmänheten, men hoppas att vi får många efterföljare. Fritt bildmaterial är värdefullt för många, inte minst för skolorna. Kristina Alexanderson, chef för Internet i skolan påpekar hur det digitaliserade kulturarvet blir en värdefull källa till kultur och historia för skoleleverna. Hon tror att tillgången också leder till att ungdomarna värdesätter kulturarvet mer.

I arkivet finns föremålsbilder, såväl som bilder från museimiljöerna, foton från publikationer och reproduktioner av museernas historiska fotosamlingar. Bilderna är märkta med s.k. Creative Commons-licenser som anger vad användaren får göra och vilken information som ska följa med bilden. Ungefär en fjärdedel är högupplösta jpeg-bilder, men andelen högupplöst material kommer successivt att öka.

De högupplösta bilderna kommer även att läggas ut på Wikimedia Commons, med länkar tillbaka till myndighetens egen databas, för att öka räckvidden inte minst internationellt. Informationen om samlingarna och bilderna hittas dessutom via Riksantikvarieämbetets museiportal Kringla och kan vidareanvändas för appar och andra produktioner via deras webbservice K-samsök.

Det öppna bildarkivet har gjorts möjligt genom finansiering från innovationsmyndigheten Vinnova, inom ramen för den s.k. Öppen data-utlysningen.