Hallwylska katalogverket digitaliserat

I början av 2016 skrev jag det här inlägget där jag presenterade det Hallwylska katalogverket, där alla föremål i den Hallwylska samlingen finns beskrivna i ord och bild. Då hade vi precis påbörjat arbetet med att digitalisera denna. Nu har ungefär ett år gått, och jag kan väldigt stolt presentera resultatet!

Alla 37 textdelar av katalogverket har digitaliserats (bilddelarna med illustrationer av alla föremål har digitaliserats tidigare). Böckerna finns nu tillgängliga i sökbara, OCR-tolkade PDF/A-filer på Internet Archive och via Libris, där de fysiska katalogerna funnits registrerade sedan länge - men inte varit tillgängliga annat än via ett fåtal svåråtkomliga bibliotek.

Vi har också valt att segmentera -  alltså "dela upp" - texterna utefter varje inventarienummer i XML-filer. Där varje föremåls beskrivning från katalogen matats in i ett separat fält i vår databas. På så sätt blir också de äldre katalogtexterna sökbara i databasen. XML-filerna underlättar också i de fall då man önskar använda materialet för att undersöka det med textanalys.

Nästa vecka, på onsdag den 26 april, berättar jag mer detaljerat hur vi har gått tillväga och vilka krav vi har haft, på Museernas vårmöte 2017. 

Här kan du bläddra och söka i böckerna på Internet Archive.


// Linnéa Karlberg Lundin, digital samordnare

Skrivstugan Art+Feminism 8 mars

Wow, var det redan över en månad sedan skrivstugan gick av stapeln? Tiden springer iväg. Hur som helst så vill vi tacka alla ca 50 personer som besökte skrivstugan och hjälpte oss att försöka råda bot på snedfördelningen av artiklar på Wikipedia. Hela 34 nya bilder lades till i artiklar på Wikipedia och 46 artiklar skrevs helt nya eller redigerades - bra jobbat!

Vår fotograf Jens Mohr fotograferade under dagen och alla bilder finns här.

// Linnéa

Wikipedia-skrivstugan Art+Feminism

Det börjar dra ihop sig för vår tredje Wikipediaskrivstuga. Ni med bra minne kanske minns den på Livrustkammaren 2012? Eller den senaste som vi ordnade tillsammans med Vasamuseet?

Den 8 mars är det dags för ännu en skrivstuga, denna gång på Hallwylska museet, och denna gång som en del av den världsomspännande skrivstugan Art+Feminism. Art+Feminism hålls för tredje året i rad med önskan om att förändra det faktum att det på Wikipedia i dagsläget finns omkring fyra gånger så många artiklar om män som om kvinnor och runt 90% av alla som skriver på Wikipedia är män.

Överrepresentationen av män som skriver artiklar gör att täckningen blir bättre inom ämnen som intresserar män och detta kan även styra ordval, tolkningar och vad som behandlas i ämnet. Det saknas artiklar om många anmärkningsvärda och kända kvinnor i historien och konsten.

Huvudskrivstugan hålls på Museum of Modern Art i New York och "systerskrivstugor" hålls på över hundra platser runt om i världen.

Eftersom vi ser det som vår uppgift att alltid sprida den kunskap vi besitter och producerar, bland annat på Wikipedia, och gärna vill inspirera och uppmana andra att göra det samma, var vi inte sena med att kontakta Art+Feminism och anmäla vårt intresse som organisatörer för en systersskrivstuga i Sverige.




Så den 8 mars är det dags igen, läs mer detaljer på Wikisidan för evenemanget. Vill du delta går det bra att anmäla att du kommer på Facebooksidan. Alla är välkomna!

Är du också sugen på att anordna en skrivstuga? Läs mer här: Wikipedia:Skrivstuga.


// Linnéa

Digitalisera Hallwylska museets katalogverk

Örhänge med briljanter, 1700-tal,
och brickan med inventarienummer.

Det ursprungliga katalogverket som beskriver Hallwylska museets samlingar var en del av Wilhelmina von Hallwyls projekt att skapa ett museum i det Hallwylska huset. Wilhelmina anställde en stab av kunniga personer som hjälpte henne att katalogisera såväl sina samlingar som bruksföremål i huset. Föremålen i samlingarna bär fortfarande idag de inventarienummerbrickor som sattes på föremålen i detta arbete.

Katalogverket, som blev klart 1955, 25 år efter Wilhelmina von Hallwyls död, är idag ett fantastiskt tidsdokument över ett museiskapande vid förra sekelskiftet. Kunskapen om föremålen ser idag i många fall helt annorlunda ut än den information som dokumenterades i katalogverket, men samtidigt är katalogverket fortfarande en grund i mycket av det arbete som pågår med att uppdatera och beforska samlingarna.

Wilhelmina von Hallwyl böjer sig fram och övervakar arbetet med att katalogisera samlingarna
 i ett av gästrummen i det Hallwylska huset.

Katalogverket består av 78 band. Varje samlingsgrupp har en bilddel och en textdel. Wilhelmina lät trycka katalogen i 110 exemplar och skickade ut dem till bibliotek runt om i världen, som ett sätt att garantera att informationen om samlingarna alltid skulle bevaras. Ett ex finns idag på Kungliga biblioteket och ett par ex finns förstås på Hallwylska museet.

Trots Wilhelminas ambition att sprida informationen om sin samling är de 110 exemplaren runt om i världen med dagens mått mätt ändå ganska svåråtkomliga för en intresserad allmänhet. Det krävs också att du känner till det komplexa inventarienummersystem Wilhelmina använde för att kunna hitta i katalogen. Det här är förstås inte tillgängligt nog! Vi tycker att katalogverket förtjänar att studeras mer och av fler.

Några delar av katalogverket.

Därför skickar vi i veckan iväg ett ex av katalogen för att skannas, OCR-läsas och segmenteras. Efter den här processen kommer katalogverket vara tillgängligt dels för att bläddra i som PDF:er på nätet (på vilka plattformar återstår att bestämma) och dels kommer ett fält i vår databas avsättas för denna äldre katalogbeskrivning, dit vi importerar beskrivningen för varje föremålspost. På så sätt blir katalogen tillgänglig för alla, överallt. Och du behöver inte känna till inventarienummersystemet utan kan söka i texten på valfritt ord.

En bit av förordet till Hallwylska museets katalogverk.

// Linnéa

Ännu fler bilder på Wikimedia Commons – men hur hamnar bilderna på Wikimedia?

Nyligen har vi laddat upp 6416 nya bilder på Wikimedia Commons! Totalt finns nu ca 36 000 högupplösta bilder från Livrustkammaren, Skoklosters slott och Hallwylska museet på Wikimedia Commons. 

Detta är tredje gången vi levererar en större mängd bilder till Wikimedia och vår avsikt är att fortsätta med detta kontinuerligt – någon/några gånger per år. Varje år producerar våra fotografer ett antal tusen bilder, och av dessa är merparten bilder på föremål ur museisamlingarna – bilder som därmed kan laddas upp på Wikimedia.

Foto: Erik Lernestål, Skoklosters slott (CC BY-SA)

Det här inlägget är tänkt att i lite mer detalj beskriva hur detta uppladdningsarbete går till – dels som en möjlighet för den allmänintresserade att få lite inblick i bakomliggande arbete inom vår verksamhet, dels som tips och tricks till kollegor på andra museer och kulturarvsinstitutioner som kanske är på gång att ladda upp bilder, och som vill få lite konkreta exempel på de steg som kan ingå i arbetsprocessen.

Observera dock att detta inte är en strikt beskrivning för hur man ska gå tillväga, utan detta är en av flera möjliga vägar för att ladda upp större mängder bilder till Wikimedia Commons. Vidare är inte alla steg beskrivna i detalj (det skulle nog bli lite väl tråkig läsning...). Detta är helt enkelt en skildring av den metod vi tillämpat - en metod som fungerar väl för oss sett till den IT-struktur och de bilder vi har. Notera också att beskrivningen här fokuserar främst på de förberedande steg som vi gör innan bilderna kan laddas upp.

Vilken metod man väljer för att ladda upp på Wikimedia Commons styrs av flera faktorer, t ex:

• Antalet bilder som ska laddas upp på en gång (rör det sig om ett mindre antal är det troligen enklare att använda de smidiga uppladdningsfunktionerna som finns färdiga på Wikimedia) 
• Informationsmängden runt varje bild – i vårt fall skickar vi med en ganska omfattande mängd metadata kring de avbildade föremålen
• Teknisk kompetens och ekonomiska resurser 

 Bakgrund – vår första uppladdning 

I samband med vår första uppladdning till Wikimedia Commons anlitade vi en utvecklare från Wikimedia Sverige för att hjälpa oss med att framställa en Wikimedia-mall för våra bilder – mallen används konsekvent för alla våra bilder så att de alla presenteras på ett likartat sätt. Utöver mallen behövde vi även hjälp med vissa tekniska steg för uppladdningen på Wikimedia (efter att vi själva hade förberett bilder och metadata).

Tillsammans med utvecklaren från Wikimedia Sverige diskuterade vi fram vad mallen borde innehålla, där besluten rörde vilken information vi ville få med från vår egen databas kring varje avbildat föremål samt bildspecifik metadata kring varje bild.

Utöver mallen skapade utvecklaren även ett antal script som användes dels för att rent tekniskt ladda upp bilderna på Wikimedia, dels skapa redskap för efterbearbetning av informationen kring bilderna.

Som ett led i uppladdningen behövde en stor mängd information om bilderna och de avbildade föremålen bearbetas för att passa in i Wikimedias informationsstruktur. 

Innan bilderna kunde laddas upp slutgiltigt så ägnade vi ägnade en hel del tid åt att matcha nyckelord/sakord som bifogats bilderna med kategorier i Wikimedias kategoriträd. Vidare fick vi modifiera och korrigera filnamn på bilderna (de filnamn som bilderna tilldelas på Wikimedia Commons). Filnamnen genererades utifrån ett antal fält som vi exporterade ur databasen, men i många fall krävde filnamnen manuell justering för att få en konsekvent och fungerande struktur. Därutöver fick vi med scriptens hjälp matcha namn, historiska händelser, geografiska platser etc. mot Wikipedia-artiklar och kategorier på Wikimedia. Allt förberedelsearbete av det här slaget har vi gjort för att bilderna ska presenteras med så utförlig metadata som möjligt.

När arbetet med informationsbearbetningen var färdig så skedde den faktiska uppladdningen/publiceringen. I och med att vi laddade upp ca 20 000 högupplösta bilder – där vissa bilders filstorlek överstiger ett par hundra mb – valde vi att leverera allt material på en extern hårddisk till Wikimedias utvecklare, som i sin tur ordnade med den konkreta uppladdningen – en process som sedan tog ett antal dagar där dator och hårddisk stod på dygnet runt och laddade…

Efter den första uppladdningen till Wikimedia har vi använt samma metod två gånger, där script och förberedande steg har förfinats och justerats utifrån upptäckta brister och fel. Nu vid den aktuella uppladdningen har arbetet gått riktigt smidigt, och möjligheten att kunna återanvända tidigare matchningar av namn, nyckelord, platser etc. gör att efterbearbetningen på Wikimedia blir betydligt mindre omfattande än vid den första uppladdningen. 

Att dela museernas bilder till hela världen via Wikimedia Commons är fantastiskt ur många avseenden. Man når ut till användare man troligtvis aldrig skulle ha kommit i kontakt med på annat sätt och man ökar räckvidden något enormt för att sprida kunskap om museisamlingarna. Ur ett internt perspektiv är det också väldigt givande att arbeta med Wikimedia-uppladdningar. Att exportera ut stora mängder data ur sina egna databaser för den här typen av ändamål gör att man plötsligt ser inkonsekvenser och små felaktigheter i informationen – felaktigheter som därmed kan förbättras. Informationsstrukturella brister kan annars i vissa fall vara svåra att upptäcka när man betraktar enskilda eller ett mindre antal objekt i sin databas.

Men för att återkomma till det detaljerade och rent konkreta – vad krävs av museet?  Var ska man börja?  

Det första steget handlar om att välja ut de bilder som ska laddas upp. I vårt fall handlar det om att välja ut bilder både bland äldre digitaliserat bildmaterial och bland nyproducerade bilder. Grundkriteriet för oss har då varit att det är bilder som visar våra museers samlingar, och att det är bilder som kan licensieras med Creative Commons-licenser, dvs. att det är bilder som vi har upphovsrätt till (eller där upphovsrätten slocknat) och som vi har rätt att lägga ut.

Tillvägagångssättet som här beskrivs bygger av förklarliga skäl på den befintliga IT-miljöstruktur som vi har i dagsläget, vissa av de detaljerade stegen kan således se helt olika ut för andra, men de beskrivna stegen nedan kan förhoppningsvis ändå vara intressanta och i någon mån hjälpa den som vill använda en liknande metod. Observera dock att nämna programvaror enbart är exempel på program vi använder, och nämns inte i syfte att göra reklam, utan för vår del – om man bortser från vår egen samlingsdatabas – hade vi lika gärna kunnat använda andra programvaror för samma resultat.

All hantering av data och bildfiler sker med kopior i lokal miljö, detta av två anledningar. För det första är det datamängden – att jobba med tusentals högupplösta .tif-bilder kräver mycket lagringsyta, och i dagsläget går det betydligt fortare (i vår IT-miljö) att hantera detta lokalt än i servermiljö. För det andra finns det även en säkerhetsaspekt kring detta – skulle det uppstå något stort misstag i de manuella förberedelsestegen riskerar man i alla fall inte databas eller bildfiler sin servermiljö.

Det museidatabassystem som vi använder heter MuseumPlus. Systemet baseras på en MS SQL-databas, och nästintill all hantering av databasen inom Wikimedia-arbetet sker direkt mot en lokal kopia utav SQL-databasen via Microsoft SQL Server Management Studio och HeidiSQL. MuseumPlus har i sitt gränssnitt vissa – dock begränsade – exportmöjligheter, men i det här arbetet har det varit betydligt effektivare att arbeta direkt mot SQL-databasen med egenhändigt konstruerade SQL-frågor. 

Initiala steg i databasen: 

 

Urval av bilder

 

(Urvalet av bilder som ska laddas upp görs med den här SQL-frågan)

 

Vilka bilder som ska väljas ut görs med en SQL-fråga som filtrerar databasens bildarkivtabell(er) med följande kriterier:

• Bilden ska vara godkänd för publicering på internet – (ett manuellt val som görs i gränssnittet för databasen av de personer som registrerar och katalogiserar bilder)
• Bilden ska vara licensierad i databasen
• En korrekt högupplöst bildfil ska vara länkad till bildposten i databasen
• Bilden ska vara kopplad till ett föremål i samlingarna
• Bilden ska ingå i en av flera utvalda serier för Wikimedia-publicering – (vi laddar enbart upp högupplösta bilder av bättre kvalitet – vi har t.ex. en stor mängd identifikationsbilder i vår databas, men bilderna är av enkelt slag och håller ofta en väldigt låg upplösning.)

Det är i SQL Management Studio som sökningen efter bildfiler görs utifrån ovanstående kriterier och de utvalda bildernas filnamn kopieras till en .txt-fil. Textfilen med filnamn blir en förutsättning för nästa halvautomatiserade steg.

I urvalsprocessen ovan väljs bilder ur en inte helt enkel och konsekvent ordning eftersom det rör sig om en blandning av bilder ur olika serier och från olika källor (digitaliserade och digitalt födda). Urvalet kan utgöra ett stort antal bilder ur många olika mappar och undermappar varifrån bildfilerna ska kopieras inför uppladdning. 

Kopiera bildfiler

För att slippa leta efter enskilda bildfiler bland tusentals filer och mappar, och därefter kopiera in i respektive fil/mapp används listan beskriven ovan till en mycket enkel – dock effektiv – filkopieringsmetod. 

Med den enkla dos-kommandoraden for /f %f in (list.txt) do robocopy /e c:\källa d:\mål %f kopieras alla utvalda filer enligt listan från en källmapp med ett stort antal undermappar till en destination – kopieringen sker automatiskt samtidigt som källans mappstruktur bevaras i destinationsmappen. (Robocopy är ett fiffigt litet program som är integrerat i Windows, och som man enkelt når via dosprompten eller Powershell). 

Poängen med att behålla mappstrukturerna är att uppladdningen – inom vår metod – baseras på de sökvägar som står angivna i databasen, d v s bilderna identifieras och laddas upp baserat på att de faktiska filerna finns att återfinna i en mappstruktur som motsvarar den som finns i databasen (detta är som sagt baserat på det uppladdningsscript som Wikimedias utvecklare byggt åt oss för vår IT-miljö). Att vidbehålla mappstrukturer och filnamn hänger också samman med länkar till de högupplösta bilder vi publicerar via eMuseumPlus samt K-Samsök.

Kontroll, kontroll, kontroll!

När de utvalda bilderna väl är överförda till en destinationsmapp påbörjas ett intensivt arbete med att kontrollera informationen i bildfilernas metadata samt informationen för de avbildade föremålen. Kontrollerna görs för att säkerställa – så gott det går – att rätt licens är angiven till bilden ifråga och att det verkligen är rätt föremålsbeskrivning som medföljer respektive bild, samt att all information är konsekvent strukturerad. 

Korrekta licenser

Det första kontrollsteget består av att kontrollera bildfilernas licenser. Alla bildfiler som produceras och arkiveras hos oss märks med en av fyra möjliga licensmallar. Licensmallarna är manuellt framställda XML-dokument i XMP-format vilka importeras in i bildfilerna antingen via fotografernas bildbehandlingsprogramvaror, eller via metadataverktyget ExifTool. Licenser är angivna i flera olika metadatastandarder för att säkerställa att bildens licens tydligt framgår inom så många användningsområden som möjligt (helt enkelt att licensen ska synas i så många olika programvaror som möjligt).

Kontroll av bildfilernas licenser görs på flera olika sätt. Det första steget utgörs av att kontrollera att det faktiskt är rätt licens angiven i bildfilens metadata. Detta innebär konkret att man helt enkelt tittar på bildmotivet och den angiven licensen och kontrollerar att rätt licens är vald (detta kräver så klart vissa förkunskaper om de egna bildsamlingarna). Detta steg gör vi med programvaran Total Commander med plug-in-programmet Jpg comment.

(Kontroll av licens och att rätt föremål är länkat till respektive bild i Total Commander)

Hur vi licensierar våra bilder har vi skrivit om i ett tidigare inlägg.

 Kontroll av länkat föremål 

Utöver att kontrollera att det verkligen är rätt licens angiven till en bild så kontrollerar vi även att rätt föremål är kopplat till bilden. Detta steg förutsätter kunskaper om museisamlingarna, och det går inte alltid att identifiera exakta föremål med följande manuella metoder, men det går att identifiera uppenbara felaktigheter (t.ex. att bilden man ser visar en stol, medan föremålsbeskrivningen som bilden är kopplad till beskriver en torkad fisk (jo, vi har faktiskt ett par torkade fiskar i samlingarna…).

Tillvägagångssättet här kan så klart göras på flera olika sätt, en variant vore att skriva ut en lista på papper med bildnummer och en kort beskrivning av det avbildade föremålet, och därefter sätta sig och jämföra bild för bild mot listan. Men att flytta blicken fram och tillbaka på det viset gör att man snabbt tappar bort sig och missar saker. Vi använder istället samma metod här som för att kontrollera licenser beskrivet ovan. Metoden, kort sammanfattat, består av dessa steg:

• Skapa små jpg-kopior av utvalda bildfiler med verktyget ImageMagick (att använda små kopior istället för .tif-filerna gör att all filhantering, metadatainläsning och bildvisning går avsevärt mycket fortare i hanteringen)
• Exportera ut en förteckning med sökväg/filnamn samt föremålsbeskrivning ur databasen (sparad som .csv-fil)
• Importera in beskrivning i bildfilerna utifrån csv-filen ovan med metadataverktyget ExifTool
• Slutligen visa alla små jpg-kopior i en tumnagelvy i verktyget Total Commander i kombination med plug-in-programmet jpg-comment så att motivet visas med tillhörande föremålsbeskrivning under varje bild.

Med de små tricksen ovan går det mycket snabbt att identifiera uppenbara fellänkningar där fel föremål kopplats till en bild. 

Utöver licens och länkade föremål kontrollerar vi även övrig metadata så att all information är strukturerad på ett konsekvent sätt. En enkel metod här är återigen att göra en export ur databasen för den tabell som innehåller uppgifterna ifråga, sedan importera in exporten i Excel och därefter göra sorteringar på respektive kolumn för att snabbt identifiera inkonsekventa inmatningar eller luckor. De värden som i det här steget kontrolleras är bl a datering för bilden, fotografens namnuppgifter, motivbeskrivning samt namn på museum varifrån bilden härstammar.

Licenser i bildfiler och i databasen – överensstämmer dessa värden?

Den version av MuseumPlus som vi använder har inte stöd för att importera metadata från bildfiler varpå vi registrerar licens för alla bilder både i bildfilernas metadata och i databasen. Därmed gör vi ännu en kontroll där vi ser till att licenserna överensstämmer mellan de två inmatningarna. Att licenserna matas in två gånger kan tyckas onödigt och skapa extra arbete, men de ”dubbla” inmatningarna blir i sig en sorts kontroll av att rätt licens redan från början matas in då licens i bildfil respektive i databasen matas in av två olika personer (fotograf respektive bildregistrator). 

Att kontrollera överensstämmelse mellan inmatad licens i bildfil och i databas görs genom att man exporterar ut licensinformationen ur bildfilernas metadata (återigen med ExifTool) och därefter importerar in sökväg/filnamn + licensvärde i en tabell i SQL-databasen. Sedan gör man en jämförelse med motsvarande fält i den tabell som innehåller uppgifter om sökväg/filnamn och licens.

En annan metod för att göra kontrollen är att använda Excel med en enkel funktion (t.ex. =EXAKT(A:A;B:B), där licensvärden i bildfilerna läggs i kolumn A, och licensvärden från databasen läggs i kolumn B. Excelfunktionen EXAKT visar då för varje rad om A och B överensstämmer, om inte så visas ”FALSKT” i kolumn C. Med Excels inbyggda filter-funktion går det mycket snabbt att visa enbart avvikelserna vilka i sin tur manuellt får kontrolleras och korrigeras – antingen i databasen eller i bildfilen beroende på var felaktigt värde är inmatat).

(Bilden visar kontroll av licenser där felaktiga licenser angivna i databasen korrigeras i databasprogrammet HeidiSQL)

  

Kontroll efter dubbletter och inkonsekventa inmatningar 

Ett sista kontrollsteg blir att söka efter dubbletter och inkonsekventa länkar i databasen. Dubbletter kan i vår databas uppstå om man lyckas skapa två bildposter som man sedan lyckas länka in samma bildfil till. Det kan också röra sig om att samma bildfil har importeras till en bildpost två gånger (här återigen en brist i själva databassystemet där det idag saknas en inbyggd kontrollfunktion som varnar ifall en fil redan är importerad/länkad till en bildpost). 

 

Export av metadata 

När då all metadata och alla bildfiler är kontrollerade och korrigerade är det dags för själva exporten.  Här använder vi återigen Microsofts SQL Server Management Studio där en rad olika sql-frågor exporterar ut all aktuell data ur databasen. Data hämtas ur flera olika tabeller som rör de avbildade föremålen (beskrivning av föremålet, datering, geografiska angivelser, namn, nyckelord, klassificering, historiska händelser, utställningar som föremålet visats i, etc etc). Bildfilerna samt de olika .csv-exportfilerna ur databasen har därefter överlämnas till Wikimedias utvecklare som i sin tur har bearbetat all data och skapat en informationsstruktur som passar för själva uppladdningen till Wikimedia. 

Som jag nämnde inledningsvis så innefattar arbetsstegen efter den egna exporten en del efterarbete på Wikimedia med att matcha kategorier, namn, platser etc. mot Wikimedias kategorier samt artiklar på Wikipedia. När efterarbetet på Wikimedia nått en acceptabel nivå (där t ex ofta förekommande namn i bildernas metadata har matchats mot Wikipedia-artiklar om personerna ifråga, och där bildernas filnamn har anpassats och korrigerats till Wikimedias struktur) så sker själva uppladdningen.

Avslutningsvis

 

Som jag inledde med så har vi använt den beskrivna exportmetoden vid tre olika tillfällen, där våra egna rutiner för de olika arbetsstegen har förfinats vid varje uppladdningstillfälle. Arbetet med att ladda upp bilder till Wikimedia har varit mycket givande för oss på många olika plan, och det är oerhört glädjande att våra bildsamlingar nu kan nå ut till så många fler användare än vad som varit möjligt tidigare.

All källkod (script och SQL-frågor) för hela Wikimedia-uppladdningsmetoden som vi använder finns att ladda ned från GitHub för vidareanvändning och vi svarar gärna på frågor kring det här roliga arbetet!


// Fredrik - Digital samordnare

Resan till Egypten - Now in English!

Nu har vi äntligen lanserat en engelsk översättning av Resan till Egypten, webbutställningen som kom i våras och handlar om familjen von Hallwyls Egyptenresa vintern 1900-1901. Vi tror att ämnet är intressant för läsare utanför det svenska språkområdet och hoppas kunna fortsätta med fler översättningar längre fram.

Den engelska versionen hittar du här >>

Walther och Wilhelmina von Hallwyl, sällskapsdamen Ida Uhse och dottern Irma. Okänd guide i bakgrunden.

Historiska barnvagnar

Idag har jag varit med och gjort ett ryck i det stora magasinsprojektet, där uppackningen av mängder med föremål snart är helt klar. Det mesta man ser där i magasinet är rustningar, vapen, dräkter och möbler. Men idag stod där en ensam barnvagn och väntade på att bli dammsugen och rengjord.

Denna trehjuliga barnvagn av korgvide och järn, med sufflett i impregnerad vaxduk, köptes av makarna von Hallwyl 1866 till deras förstfödda dotter Ebba. Därefter användes vagnen till de tre efterföljande döttrarna Ellen, Elma och Irma, på gården Ericslund i Södermanland. Observera att det finns ett handtag på vardera sida av vagnen.

Det här är heller inte den enda barnvagnen vi har i samlingarna. Det finns ett antal vagnar i Livrustkammaren, till exempel en personlig favorit med parasoll, från 1906, använd av Gustav VI Adolfs barn:

En fyrhjulig, vitlackerad sittvagn med stomme av trä och metall. Till vagnen finns också en fotsack av vaxduk. Vagnen har sele, fällbar sufflett av vit vaxduk och ett avtagbart, hopfällbart parasoll av vitt tyg med fransar. Tillverkad av Hitchings i London. Helt bedårande!

Ett annat exempel på barnvagn med kunglig glans är denna, som skänkts till Livrustkammaren av Gustav V, troligen tillverkar under andra hälften av 1800-talet:

Liggvagnen av vitmålad rotting har nog allt en kan önska av en barnvagn: sufflett av blått siden kantad av snöre av silkestråd med gångjärn av förgylld mässing och två handtag av mahogny - ett bak och ett fram.

Sist men inte minst, i denna barnvagskavalkad, en svartlackad vagn tillverkad av Hitching 1906, också den använd av Gustav VI Adolf barn:

Tillsynes en ordinär liggvagn, men skenet bedrar. I karossen av trä finns nämligen två säten - en dubbelvagn helt enkelt. Vagnen har sele, löstagbar sufflett av svart vaxduk, fodrad med violett textil, och med handtag enbart baktill, i silverfärgad metall.

//Linnéa

Ritningar av Hallwylska museet

Under hösten har vår fotograf Jenny fotograferat igenom en mängd ritningar och fotoalbum från Hallwylska museet.

Ritningarna, varav många ritade av Hallwylska husets arkitekt Isak Gustaf Clason, är fantastiska och många av dem rena konstverk i sig. Visst önskar man sig dem inramade att sätta upp på väggen där hemma? Och den önskan går ju ganska lätt i uppfyllelse: ladda ner bilderna i Öppet bildarkiv och skriv ut dem och rama in.



Samma sak kan du göra med de storslagna ritningarna vi fotograferade på Skokloster slott i våras. Där har jag hittat en personlig favorit, ni kanske också känner igen er i det här området?

//Linnéa

Ny webbutställning!

Vintern 1900-1901 reste Wilhelmina och Walther von Hallwyl till Egypten. Med på resan var Wilhelminas sällskapsdam Ida Uhse och två av parets döttrar med respektive makar. De kom att stanna i fyra månader i Egypten, innan de reste vidare till Palestina. 

Med utgångspunkt i Ida Uhses resedagbok och de ca 200 fotografier som familjen köpte och tog själva under resan har vi tagit fram en ny webbutställning. Utställningen fokuserar framför allt på hur livet som turist vid förra sekelskiftet kunde te sig.

Den här gången har vi prövat en nytt grepp och använt ett verktyg från Google, Google Open Gallery, som vi har fått tillgång till genom vår medverkan i Google Art Project. Så här när det är klart kan vi göra vissa reflektioner kring att använda ett redan befintligt verktyg:

1. Det är billigt. Man slipper utvecklingskostnader och testperioder.
2. Det spar tid. Man slipper uppfinna nya hjul.
3. Designen är redan klar - på gott och ont. Spar också pengar och tid.
4. Just det här verktyget är lite oflexibelt. Vi fick pressa in ett ganska ostyrigt material i en rätt så trång kostym. Även detta är på gott och ont. Det kan vara bra att få hjälp att begränsa sig, men jobbigt när man måste släppa på vissa funktioner som kunde ha varit användbara.
5. Tillgängligheten ökar genom att utställningen ligger hos Google och inte bara på vår webbplats. 
6. Verktyget är inte helt användarvänligt. Det verkar vara svårt för många att ta sig ned på djupet av informationen. Man hittar inte dit. 

Kan vi då tänka oss att använda Google-verktyget igen? Ja, absolut. Men då ska vi nog testa den senaste versionen och tänka utifrån verktyget redan från början. Och kanske begränsa ämnet ännu mer. Men på det hela taget är vi väldigt nöjda och stolta.

Och utställningen hittar du här>>

//Sara Dixon

Vi på Wikipedia

Vi har tidigare berättat om Centralmuseernas samarbete med Wikipedia som vi deltar i. Wikipedia är det perfekta forumet för oss att nå ut med våra museers kunskapsbank till en bred allmän publik på ett lättillgängligt sätt. Wikipedia är som ni vet en av de främsta källorna till kunskap på nätet och vi vill förstås vara med och se till att de artiklar som berör våra museers samlingar är korrekta, intressanta och lockar till vidare läsning.

Hittills är det framför allt artiklar rörande den Hallwylska familjens medlemmar som skapats, redigerats, rättats, givits bilder och korrekta källhänvisningar. Det är intressanta livsöden som behandlas i dessa artiklar och det har varit viktigt för oss att bidra med en kanal där museibesökaren eller den intresserade enkelt ska kunna tillgå en biografisk fördjupning som ger en vidare förståelse än vad en visning eller ett besök i museet kan göra. Wikipedia känns för oss som helt rätt plats att tillhandahålla den här informationen. Om du ”googlar” en person, till exempel, kan jag garantera en av de första träffarna du får är på Wikipedia.

Medlemmar ur familjen von Hallwyl framför sommarnöjet Hildesborg

Så varsågoda och fördjupa er i den Hallwylska familjens spännande historia! Och följ upp med ett fysiskt besök i museet i helgen vet ja.

Wilhelmina von Hallwyl

Walther von Hallwyl

Döttrarna 

Ebba von Eckermann, 

Ellen Roosval och 

Irma von Geijer och deras makar 

Wilhelm von Eckermann, 

Henrik de Maré, 

Johnny Roosval och 

Wilhelm von Geijer.

Wilhelminas föräldrar 

Johanna och 

Wilhelm Kempe.

Barnbarnet Rolf de Maré.
Godset Erikslund. 

Den schweiziska släkten von Hallwyl. 

Familjeföretaget Ljusne-Woxna.

Och Hallwylska museet i sig.

// Linnéa

Ta en tur på museet - utan att lämna fåtöljen.

Vi har skrivit tidigare om vårt samarbete med Google Art Project/Google Cultural Institute, där vi visar konstverk från de tre museerna. Nu finns också de fina panoramabilderna, som togs i våras, till beskådande, så att webbesökaren kan gå på rundtur i museerna. Google kallar det för Museum View.

Här finns Skoklosters panoramabilder.

Här hittar ni Hallwylska museet.

Och här har vi Livrustkammaren.

Panoraman av det här slaget gör museerna tillgängliga för personer som annars inte kan komma dit, på grund av funktionshinder eller avstånd. Vår förhoppning är också att de ska fungera som smakprov och göra webbesökarna sugna på att se museerna i verkligheten.

 //Sara

Digitalisering i praktiken

Som vi förut har berättat så jobbar vi med en webbutställning för Hallwylska museet. Utställningen ska visa och berätta om en del av familjen von Hallwyls samling av fotografier från resor. Ett viktigt steg på vägen är förstås att digitalisera själva fotografierna. Här ser ni några bilder från vår fotostudio där vår fotograf Erik Lernestål, med mig som assistent, ägnade tre intensiva dagar i förra veckan åt att fotografera av fyrahundra bilder och hundra dagbokssidor. 

Erik lägger glasskiva på bilden, för att den ska bli platt.

Det gäller att lyckas platta till sidorna utan att bryta ryggen
på fotoalbumen. Inte helt lätt med styva kartongblad som
blivit buckliga under årens lopp.

Panorama från Tunis. En av de många bilder som Wilhelmina
von Hallwyl köpte av professionella fotografer på sina resor.
Hon hade även en egen handkamera som hon använde för
ögonblicksbilder. 

Digitala utställningar

Foto från familjen von Hallwyls resa i Nordafrika, vintern 1900-1901.

Digitala museet har minst två webbutställningar på agendan under 2013. En ska handla om resefotografi och en om den Hallwylska förmögenhetens bakgrund. Till båda finns rikligt med material i både bild och text. Grunden ser bra ut. Vi vet vad vi vill berätta.

Bild från familjeföretaget i Hälsingland.

Men nu kommer det svåra. Hur berättar vi? Eller snarare - var? Det finns några alternativ. Vi kan lägga  utställningarna på vår egen webb och använda det verktyg vi har med de mallar som redan finns. Eller så kan vi köpa en utökning av det befintliga webbverktyget och försöka åstadkomma en flexibel grund för många kommande utställningar. Eller så finns det tredje alternativet - att ansluta oss till en befintlig webbutställningssite. De tre alternativen har som vanligt både för- och nackdelar, som jag ska försöka lista:

1. Använda det befintliga verktyget i sitt nuvarande skick. Det blir snabbt, lätt och billigt. Nackdelen är att det inte blir särskilt flexibelt. Utställningarna kommer inte att skilja sig nämnvärt från de vanliga informationssidorna på webbplatsen. Det kan bli lite tråkigt.
2. Utöka det befintliga verktyget. Detta har en mycket påtaglig fördel i att när utökningen väl är gjord kan vi bygga och byta utställningar själva, till en låg kostnad. Nackdelen är att det kan bli ordentligt dyrt, om vi vill göra något avancerat och modernt. Det finns också en påtaglig risk för att det moderna snabbt kommer att kännas ålderstiget.
3. Ansluta oss till befintlig utställningssite. En spännande men arbetskrävande lösning. På en internationell site som samlar museer från hela världen så kan vi få en större räckvidd. Det är dessutom det logiska sättet om vi vill göra en internationell samproduktion. Risken är att avsändaren inte blir lika tydlig som om vi använder vår egen webbplats. Och så den allra största nackdelen: Det är inte så himla lätt att hitta någon bra site. 

Jag har googlat på "online exhibitions" och hittat både några möjliga kandidater till extern hosting och befintliga utställningar som inspiration. Bäst hittills, om vi ska utlokalisera oss, verkar Google Cultural Institute som samlar berättelser om kulturarvet och har samarbetspartner som Auschwitz-Birkenau State Museum, Nelson Mandela Centre of Memory och Getty Images. Utställningarna är snygga, men jag är inte helt förtjust i funktionen, där man bläddrar sig igenom bilder och texter från vänster till höger, eftersom jag tycker att det saknas överblick. 

Europeana samarbetar också med olika institutioner och gör utställningar, som den här amerikansk-europeiska samproduktionen om den stora migrationen till USA under 1800- och 1900-talen. I Europeanas utställningsdel hittar man många roliga teman, men formgivningen är tråkig och navigationen lite klumpig. 

Smithsonian har en webbplats för vandringsutställningar, med en del för webbutställningar, men layouten känns daterad och otillgänglig. Dessutom bör man nog vara ett amerikanskt museum för att komma ifråga där. 

Smithsonian har också en databas för webbutställningar: Library and Archival Exhibitions on the Web. Genom den kan man hitta utställningar med fokus på biblioteks- och arkivmaterial, men det är mer museispecifika utställningar som är bra som inspiration, inte ställen som skulle kunna hysa våra utställningar. 

Att söka på det svenska uttrycket "webbutställning" är svårare. Det blir många träffar på "Busstrafiken i Eskilstuna", "Julstämning i Sigtuna" och andra mer affärsrelaterade sidor. Jag har med andra ord inte nått så djupt i mina svenska efterforskningar än, men återkommer när vi vet hur vi ska jobba vidare.

//Sara