Vårmötet 2017 - om vår workshop kring digitalisering och tillgängliggörande i 2D och 3D

Först och främst ett stort tack till alla er som deltog i vår workshop i Tumba under vårmötet 2017! Vi är väldigt glada för det stora intresset kring våra arbetssätt för 2D- och 3D-digitalisering.

Det här inlägget syftar till att dela med oss av såväl tekniska detaljer som länkar till olika relevanta källor för ytterligare information och inspiration. Inlägget är indelat utifrån de tre områden vi fokuserade på under workshopen med en kort summering av respektive område/station och några tips att ta med från respektive station.

På Slideshare hittar man presentationen som vi inledde workshopen med.

Inledande presentation om LSH:s arbete med digitalisering (CC0)

Fotogrammetri

Under 2016 drev vi ett projekt kring fotogrammetri tillsammans med Riksutställningar där vi utvärderade verktyg och metoder för att framställa 3D-modeller med tekniken fotogrammetri. Enkelt förklarat handlar fotogrammetri om att fotografera ett större antal bilder på ett föremål ur flera vinklar, därefter låta ett datorprogram analysera och skapa en 3D-modell utifrån bilderna.

LÄNKAR 

• Artikel i Spana Teknik om vårt fotogrammetriprojekt
• Blogginlägg  som i detalj redogör för våra erfarenheter kring fotogrammetri
• Digitalisering i 3D - film som Riksutställningar gjorde om vårt projekt
• Film om Riksutställningars egna tester med fotogrammetri
• Livrustkammarens 3D-modeller på Sketchfab
• Skoklosters slotts 3D-modeller på Sketchfab
• Hallwylska museets 3D-modeller på Sketchfab
• Sketchfabs artikel om vårt arbete med fotogrammetri

 CHECKLISTA FÖR FOTOGRAFERING

• sätt ett så stort och brett ljus som möjligt, allt för att undvika skuggor - inga direkta ljuskällor på föremålet, utan sprid ljuset så stort som möjligt runtomkring
• använd gråkort för att få rätt vitbalans i bilderna
• fotografera systematiskt i flera höjdnivåer och med ett bestämt gradantal mellan varje bild (exempel: Gustav Vasas hjälm är fotograferad i fem olika höjdnivåer och med 10 grader mellan varje bild)
• Om möjligt använd någon form av snurrplatta så att föremålet kan röra sig mellan varje bild istället för att flytta kameran

Erik Lernestål (biträdande enhetschef och fotograf) talar om fotogrammetri (CC0)

TEKNISK SPEC. OCH PROGRAMVAROR - 3D-RENDERING

Vi har testat oss fram med ett par olika datorspecifikationer och hittat en nivå som ger kort renderingstid men med hög kvalitet på slutresultatet. OBS att detta inte ska ses som varken rekommendation eller reklam för en viss produkt, utan detta är en redogörelse för den teknik vi nu använder (detta gäller hela det här blogginlägget, det finns alternativ teknik och alternativa programvaror för alla de moment vi beskriver). Viktigt att tänka på är att datorkapaciteten är beroende av alla dess olika komponenter – att enbart fokusera på en del (t.ex. mycket ramminne) räcker inte då renderingen kräver olika resurser i datorn vid olika beräkningsmoment. Notera även att datorkapaciteten är helt i relation till den kvalitet man vill uppnå sett utifrån antalet bilder man försöker rendera, samt upplösning per bild. Med den här uppsättningen kan vi rendera själva 3D-modellen på ett par timmar.

Kamera: Canon 5DSR (50 mpix), optik: Canon EF 50/1.2 L USM

Dator: moderkort: Asus X99Pro, processor: Intel i7-5930K (6-core, 3,5 GHz), cpu-kylning: Corsair Hydro H75, minne: Crucial Ballistix Sport 128 GB DDR4 (2400 MHz), grafikkort: MSI Geforce GTX 1080 Armor OC (x 2), PSU: Corsair RM850i (850W), hårddisk(ar): boot/system = Samsung PM951 256GB PCIe SSD, temp/arbetsdisk(ar): Samsung 750 EVO 250 GB (x 3), OS: Windows 7 pro

Programvaror: Bildredigering: Capture One, Adobe Photoshop CC, 3D-rendering: Agisoft Photoscan, Autodesk Remake, Reality Capture

Massfotografering

Med begreppet massfotografering menar vi en kraftsamling vad gäller resurser under en koncentrerad tid där vi hjälps åt för att digitalisera föremål i högt tempo, men med hög kvalitet, utifrån en förutbestämd plan. Vanligtvis handlar det om att vi beger oss till något av våra miljömuseer, bygger en tillfällig fotostation och fotograferar föremål under 2-3 dagar. Bildbearbetning och arkivering/registrering sker sedan under ett par dagar efter fotograferingen. Förarbetet består av att ta fram föremålslistor utifrån vår digitaliseringsplan, att på plats se över föremålens kondition och utifrån föremålstyp (material, storlek, etc.) ställa in ljuset. När fotograferingen väl är igång är det en eller flera personer som hanterar själva föremålen, en fotograf som tar själva bilderna samt en person som har koll på föremålslistan. Nedan följer en checklista för själva fotograferingen som tips och kom-ihåg. Vi försöker att fotografera föremål systematiskt utifrån kriterier som storlek, material, fysisk placering, vad är viktigt att visa av föremålet – när vi massfotograferar handlar det om att ta fram en identifikationsbild på föremålet, dvs. enbart en bild per föremål. Inför fotograferingen konsulterar vi alltid någon av våra konservatorer för rätt föremålshantering. Oftast är konservatorer med på plats vid massfotograferingen.

Jens Mohr (fotograf) och Fredrik Andersson (digital samordnare) visar LSH:s massfotograferingsflöde (CC0)

CHECKLISTA FÖR FOTOGRAFERING

• Vi fotograferar mot vit bakgrund vilket vi anser ger en mer lättanvänd och därmed mer tillgänglig bild som enkelt kan frilägggas.
• Använd gråkort för rätt vitbalans
• Utnyttja så stor del av kamerans sensor som möjligt för bästa upplösning
• Mata in inventarienummer i bildfilens metadata direkt vid fotograferingstillfället
• Ta backup vid fotograferingen!

LÄNKAR

Metadatahantering:
ExifTool – Verktyg för att hantera metadata (möjlighet att läsa ut och skriva in metadata ur många bildfiler i taget). Vi använder verktyget för att skriva in våra licensmallar i alla bildfiler.

Externa plattformar
LSH:s bilder på Wikimedia Commons – läs mer om våra bildsamlingar på Wikimedia Commons (exempel på en bild)
Blogginlägg om hur gick vi tillväga för att ladda upp alla bilder på Wikimedia

Digitalisering och tillgängliggörande av våra digitala samlingar

De flesta i världen kommer inte komma till våra tre museer, men många har tillgång till Internet, därför tillgängliggör vi våra digitala samlingar där. De digitala samlingar som vi producerar (t. ex. bilder, 3D-modeller eller textmaterial) ska vara öppna, lättillgängliga och användbara. Vår digitaliseringsstrategi finns här.

Linnéa Karlberg-Lundin (Digital samordnare) talar om hur vi tillgängliggör våra digitala samlingar (CC0)

Använd väletablerade plattformar
Man ska inte behöva veta vad man letar efter för att hitta det, därför tillgängliggör vi de digitala samlingarna på väletablerade plattformar där användare av sådant material redan finns. Man behöver inte uppfinna hjulet igen – använd öppna, befintliga plattformar dit användarna hittar. Fundera över vilken platform som passar för det material du vill tillgängliggöra. Vi tillgängliggör samlingsdata på vår egen databas på nätet, K-Samsök, Europeana och GitHub. Högupplösta bilder på Wikimedia Commons. Böcker och text på Libris och Internet Archive. 3D-modeller på Sketchfab.

Skapa förutsättningar för att materialet används! Vi samarbetar med Wikimedia Sverige och dess community. Vi skriver på Wikipedia, illustrerar artiklar med våra bilder, anordnar interna och externa skrivstugor, hack-a-thon, fotosafari och använder QR-pedia i Livrustkammaren.

Vi tillgängliggör även vårt material i kurerad form. Dvs. vi producerar digitala utställningar och fördjupningar på våra egna webbplatser. Se t.ex. Resan till Egypten, Skogen bakom palatset, Daguerreotypen på Skokloster eller Japanska svärd, Borgerskapets bling.

När bilderna är tagna får de metadata, licens och katalogiseras. När bilden hänger ihop med metadatan om föremålet som den avbildar blir det användbart på riktigt, och kan bli en del av ett större sammanhang på internet.

Läs även Europeanas artikel som de skrev om vårt arbete för ett par år sedan kring att dela med sig av sina digitala samlingar.

Tack igen för ert deltagande under workshopen, och hör gärna av er till oss om ni har några frågor!
Ni når oss på mail: fredrik.andersson(at)lsh.se, erik.lernestal(at)lsh.se och linnea.karlberg(at)lsh.se
Eller Twitter: @fred_ande, @ErikLernestal och @linneakarlberg_

// Fredrik

Vårmötet 2017 & Digikult 2017

Knappt en månad kvar till en av museisveriges stora händelser - vårmötet, som i år hålls i Södertälje. I år är temat inget mindre än digitala möjligheter, så självklart medverkar vi i en rad olika punkter. Här har jag sammanställt våra inslag i programmet (och alltså därmed vårmötets absolut bästa programpunkter som du bara inte får missa).

Tisdag 25 april

Efter prisutdelningarna, som börjar 15.50, medverkar överintendent Magnus Hagberg i panelsamtal på temat Museernas digitala mognad. Karin Nilsson, enhetschef, modererar sessionen.

Onsdag 26 april

En av våra nära 50 000 högupplösta bilder för
fri användning och nedladdning på Wikimedia Commons.

Kl 10.50 (D2) presenterar överintendent Magnus Hagberg vårt senaste textdigitaliseringsprojek - digitaliseringen av det Hallwylska katalogverket - och jag (Linnéa Karlberg Lundin, digital samordnare) berättar om hur vi har gått tillväga i projektet, vilka krav vi haft på allt från digitaliseringsmetod till tillgängliggörande och varför.

Kl 14.30 (D5) berättar Fredrik Andersson, digital samordnare, om hur och varför vi tillgängliggjort alla våra högupplösta bilder på Wikimedia Commons.

Kl 15.40 (A3) håller föreningen IdeK, där kommunikatör Emma Reimfeldt medverkar, föredrag på temat digitala organisationer från teori till praktik om digital kommunikation.

Torsdag 27 april

Kl 9.00-13.15 (E4) håller vi på LSH:s samlings- och digitaliseringsenhet en workshop i våra lokaler i Tumba där ni får följa med igenom hela vår digitaliseringsprocess - allt i från massfoto till 3D!

Kl 10.10 (D11) berättar enhetschef Karin Nilsson om hur vi producerar digitala utställningar steg för steg, och våra erfarenheter av att ha arbetat med digitala utställningar sedan 2009.

Kl 11.20 (D12) berättar Malin Grundberg, museichef Livrustkammaren, om hur vi tagit bort Tureholms rustkammare ur Livrustkammaren - och samtidigt gjort den ännu mer tillgänglig än tidigare.

Kl 13.30 (C3) I workshopen Unstraight Research, som arrangeras av LSH tillsammans med Historiska museet och The Unstraight Museum, ställs frågor om hur digitaliseringens möjligheter kan bidra till att sätta köns- och sexualitetsnormer på spel: innehållsmässigt, pedagogiskt och historiserande.

Så om du inte redan anmält dig till vårmötet har du nu fått åtta anledningar till varför du borde göra det nu med en gång!

Digikult 2017

Känner du att du bara inte kan vänta en hel månad innan du får träffa oss? Då har du chansen redan imorgon och på torsdag, då Sveriges årliga konferens på temat digitalt kulturarv i praktiken, Digikult, går av stapeln i Göteborg. De senaste två åren har jag medverkat och besökt konferensen, i år är det mina kollegers tur.

På onsdag 29 mars kl 15.15 berättar fotograf Erik Lernestål och digital samordnare Fredrik Andersson om hur vi det senaste året arbetat med fotogrammetri och 3D.


// Linnéa

Digitalisering av Livrustkammarens glasnegativ - klart!

(Blandade bilder ur Livrustkammarens glasnegativsamling (CC0))

Ett långtgående digitaliseringsprojekt har nu äntligen nått i mål. I närmare tio år har vi bedrivit ett projekt tillsammans med stiftelsen Föremålsvård som hjälpt oss att digitalisera Livrustkammarens glasnegativsamling bestående av lite fler än 28 000 glasnegativ i varierande storlekar. I denna bildsamling hittar man främst bilder på Livrustkammarens föremål, men även en del föremål- och interiörbilder ur andra museisamlingar, dokumentationsbilder som visar olika kungliga ceremonier m.m. Bildsamlingen är resultatet av fotografering som sträcker sig över en lång tidsperiod där de äldsta bilderna är från 1800-talets slut, och de nyaste är tagna i början av 1970-talet. Själva fototekniken, att exponera bilder på glas, har sina fördelar vad gäller detaljrikedomen för t.ex. föremålsbilder då själva exponeringsytan i många fall är väldigt stor (negativstorlekarna varierar från strax under 10 cm till närmare A4-storlek). Det är bl.a. utifrån denna anledning man på Livrustkammaren valde att även fortsätta fotografera föremål med glasnegativ trots att andra fototekniker fanns tillgängliga parallellt. Glasnegativen är dock oerhört känsliga, och helt enkelt svårhanterliga i ett bildarkiv, varpå man så småningom övergick till fotografi på sedvanlig fotofilm.

Glasnegativsamlingen utgjorde länge det enda bildmaterialet som fanns på många av Livrustkammarens föremål, där otaliga papperskopior av bilderna har framkallats och använts till en rad olika ändamål, t.ex. klistrats in på katalogkort (innehållande föremålsbeskrivningar) eller använts i publikationer. Idag är många av föremålen omfotograferade i betydligt bättre kvalitet, men fortfarande är det många föremål som endast finns avbildade i svartvitt utfrån dessa glasnegativ. Ur ett museologiskt perspektiv är den här bildsamlingen betydelsefull, då det förekommer en del dokumentärt bildmaterial över museets interna historia (t.ex. interiörer från tidigare intendenters arbetsrum och bilder som visar hantering av föremål etc.). Ur ett föremålshistoriskt perspektiv är bildsamlingen också betydelsefull i den meningen att föremålens kondition fångats på bild vid en viss tidpunkt, där jämförelser kan göras med hur föremålens kondition ser ut idag.
Digitaliseringen av dessa glasnegativ utgör en ovärderlig insats som vi på LSH är oerhört tacksamma för. Att digitalisera glasnegativ är tidskrävande, och något som vi själva inte har haft resurser till att genomföra. Projektet initierades år 2006, där vi framställde en kravspecifikation på hur digitaliseringen skulle gå till. Föremålsvård testade sedan att digitalisera ett par bilder utifrån specifikationen och resultatet var redan från början väldigt bra. Varje enskilt glasnegativ har försiktigt rengjorts, därefter digitaliserats och slutligen placerats i nya syrefria kuvert.  Projektet har från början haft just bevarande som utgångspunkt, där rengöring och omkuvertering syftar till att bevara glasnegativen i dess befintliga skick så länge som möjligt. Själva bildsamlingen förvaras nu i ett klimatiserat magasin, med anpassad luftfuktighet och temperatur.

(En bild från tiden (år 1906) då Livrustkammaren huserade i Nordiska museet (CC0))

Digitaliseringen  påbörjades initialt med att två exemplar av varje negativ framställdes. En råfil, dvs. en så obearbetad kopia som möjligt, samt en bearbetad kopia som inverterades och bearbetades med enklare bildbehandling. Tidsmässigt blev detta dock ohållbart, då även Föremålsvårds resurser för denna digitalisering har varit begränsad (parallellt digitaliserar de åt flera andra kulturarvsinstitutioner). För att minska tidsåtgången valde vi då att enbart digitalisera en s.k. råfil, så att det iallafall skulle finnas en digital kopia av respektive negativ. Tidsmässigt hann då Föremålsvård att digitalisera ett par hundra bilder i månaden. Projektet inleddes tillsammans med Föremålsvård i Grängesberg - en verksamhet som tyvärr lades ned för ett par år sedan - varpå digitaliseringen fortsatte hos Föremålsvård i Kiruna, vilka nu har avslutat arbetet.
De digitala filerna har registrerats i vår samlingsdatabas och bilderna finns nu tillgängliga via vår egen söktjänst eMuseumPlus och i dagsläget finns ca 10 000 av bilderna även som högupplösta tif-bilder på Wikimedia Commons (alla bilder kommer så småningom att finnas tillgängliga på Wikimedia Commons, men det kvarstår en del arbete med att registrera och katalogisera bilder). Bilderna finns även tillgängliga i en positiv kopia, alltså en invertering av bilden från negativ till positiv (denna automatiserade process görs i vårt bildarkiv med open source-programmet ImageMagick). På Wikimedia kan man även välja att se/använda antingen en positiv kopia eller det ursprungliga negativet. Syftet med att publicera även negativen på Wikimedia Commons är att tillhandahålla en obearbetad kopia, som vem som helst kan ladda ned och jobba vidare med. Glädjande nog pågår det just sådan aktivitet på Wikimedia Commons, där olika användare laddar ned negativen och bearbetar till bra bildkopior, och sedan publicerar dessa på nytt på Wikimedia Commons. Alla bilder är licensierade med CC0.

Avslutningsvis vill vi återigen tacka Föremålsvård för detta gedigna arbete!

// Fredrik

Erik XIV:s paradsköld i 3D - nu även på Sketchfab

    Shield of the King Erik XIV
    by livrustkammaren
    on Sketchfab

3D-skannade föremål är något vi jobbar på att erbjuda mer utav inom en inte allt för lång framtid. I väntan på fler 3D-objekt har vi nu publicerat Erik XIV:s paradsköld på Sketchfab. En intressant aspekt med denna plattform är att det finns möjligheter att ställa in parametrar för bl.a. ljussättning, texturer, perspektiv och animering.


// Fredrik

Digitalisera Hallwylska museets katalogverk

Örhänge med briljanter, 1700-tal,
och brickan med inventarienummer.

Det ursprungliga katalogverket som beskriver Hallwylska museets samlingar var en del av Wilhelmina von Hallwyls projekt att skapa ett museum i det Hallwylska huset. Wilhelmina anställde en stab av kunniga personer som hjälpte henne att katalogisera såväl sina samlingar som bruksföremål i huset. Föremålen i samlingarna bär fortfarande idag de inventarienummerbrickor som sattes på föremålen i detta arbete.

Katalogverket, som blev klart 1955, 25 år efter Wilhelmina von Hallwyls död, är idag ett fantastiskt tidsdokument över ett museiskapande vid förra sekelskiftet. Kunskapen om föremålen ser idag i många fall helt annorlunda ut än den information som dokumenterades i katalogverket, men samtidigt är katalogverket fortfarande en grund i mycket av det arbete som pågår med att uppdatera och beforska samlingarna.

Wilhelmina von Hallwyl böjer sig fram och övervakar arbetet med att katalogisera samlingarna
 i ett av gästrummen i det Hallwylska huset.

Katalogverket består av 78 band. Varje samlingsgrupp har en bilddel och en textdel. Wilhelmina lät trycka katalogen i 110 exemplar och skickade ut dem till bibliotek runt om i världen, som ett sätt att garantera att informationen om samlingarna alltid skulle bevaras. Ett ex finns idag på Kungliga biblioteket och ett par ex finns förstås på Hallwylska museet.

Trots Wilhelminas ambition att sprida informationen om sin samling är de 110 exemplaren runt om i världen med dagens mått mätt ändå ganska svåråtkomliga för en intresserad allmänhet. Det krävs också att du känner till det komplexa inventarienummersystem Wilhelmina använde för att kunna hitta i katalogen. Det här är förstås inte tillgängligt nog! Vi tycker att katalogverket förtjänar att studeras mer och av fler.

Några delar av katalogverket.

Därför skickar vi i veckan iväg ett ex av katalogen för att skannas, OCR-läsas och segmenteras. Efter den här processen kommer katalogverket vara tillgängligt dels för att bläddra i som PDF:er på nätet (på vilka plattformar återstår att bestämma) och dels kommer ett fält i vår databas avsättas för denna äldre katalogbeskrivning, dit vi importerar beskrivningen för varje föremålspost. På så sätt blir katalogen tillgänglig för alla, överallt. Och du behöver inte känna till inventarienummersystemet utan kan söka i texten på valfritt ord.

En bit av förordet till Hallwylska museets katalogverk.

// Linnéa

More Real than Reality Itself - på YouTube

I början av november åkte Digitala museets chef, Karin Nilsson, till Europeanas årsmöte i Amsterdam och höll ett bejublat så kallat ignite talk om hur vår myndighet digitaliserar och tillgängliggör museisamlingarna.

I stället för den vanliga pp-presentationen tog vi fram en liten film som nu finns på YouTube. Se den!

3D-digitalisering

Nu på förmiddagen hade vi på Livrustkammaren besök av Versoteq och Guidio, båda från Finland. De visade sina produkter och tjänster för ett antal intresserade från olika museer i Stockholm.

Versoteq har 3D-digitaliserat ett antal föremål ur olika samlingar i Finland. Allt kan ses på 3dmusea.com, där också ett föremål ur Livrustkammaren samling - Erik XIV:s sköld - finns med. Tekniken som Versoteq använder sig av är samma som vi berättade om här på bloggen efter att vi varit i Granada - photogrametry. En teknik som vi ser fram emot att utveckla och använda inom kort här hos oss.

Hörsalen, Livrustkammaren

//Linnéa

Ritningar av Hallwylska museet

Under hösten har vår fotograf Jenny fotograferat igenom en mängd ritningar och fotoalbum från Hallwylska museet.

Ritningarna, varav många ritade av Hallwylska husets arkitekt Isak Gustaf Clason, är fantastiska och många av dem rena konstverk i sig. Visst önskar man sig dem inramade att sätta upp på väggen där hemma? Och den önskan går ju ganska lätt i uppfyllelse: ladda ner bilderna i Öppet bildarkiv och skriv ut dem och rama in.



Samma sak kan du göra med de storslagna ritningarna vi fotograferade på Skokloster slott i våras. Där har jag hittat en personlig favorit, ni kanske också känner igen er i det här området?

//Linnéa

Digital Heritage 2015 i Granada

Panorama över några av Ubeda-Baeza-områdets 60 miljoner olivträd.

Förra veckan var vi tre representanter från Digitala museet som deltog i konferensen Digital Heritage 2015 i Granada. Konferensen bestod av ett stort antal presentationer, föredrag och workshops och i anslutning till konferensen hölls världens största expo på temat digitalt kulturarv, där vi fick chansen att titta närmare på nya innovationer på området, till exempel 3D-skannrar, augumented reality-glasögon och datorprogram för att göra 3D-modeller.

Konferensen hölls i Granada Science park.

Vi deltog i flera intressanta workshops och inspirerande föredrag. För att lyfta fram några särskilt bra delar kan vi nämna Autodesks workshop och Tatjana Dzambazovas föreläsning, Senior Product Manager på Autodesk. Också en presentation av ny forskning av att skiktröntga böcker för sköra att öppna och med matematiska formler lyfta ut texten på varje sida var väldigt intressant och skulle kunna användas till exempel på Skoklosters slotts boksamling - så vi hoppas att den forskningen går framåt ännu mer tills dess att vi startar med digitaliseringen av boksamlingen! Slutligen kan vi nämna presentationen av hur CIDOC-CRM kan inkorporeras och visas i Drupal, ett intressant spår som vi ska hålla kontakten kring, då vårt webbverktyg är just Drupal.

Väldigt uppskattat vad också de guidade turer vi fick, här nedan lite bilder från onsdagens utflykt till de två små systerbyarna Ubeda och Baeza.

Vår duktiga guide med Karin och Linnéa

Karin blickar ut över olivlundarna

Samtal under guidad tur i Ubeda.

Hälsningar
Linnéa, Digital samordnare
Erik, fotograf
Karin, enhetschef

Ny digitaliseringsstrategi

Kastpenning av silver från kung Karl XII:s begravning i Riddarholmskyrkan, Stockholm 1719-02-26.
(Foto Miguel Herranz, CC BY-SA) 

I slutet av förra året beslutade vi om en digitaliseringsstrategi som ni hittar här. Tanken med strategin är att ange riktningen för digitaliseringen. För oss är det viktigt att hålla fokus på varför vi digitaliserar, inte enbart på frågor kring urval och prioriteringar, det vill säga hur vi digitaliserar.

Varför digitaliserar vi då? Jo, för att alla har rätt att ta del av vårt gemensamma (i dess vidaste bemärkelse) kulturarv och alla kan inte, vill inte, har inte möjlighet att komma till museerna. Då behöver kulturarvet finnas där personer vill använda det. Livrustkammaren, Skoklosters slott och Hallwylska museets vision är vi ska bidra till att ge olika perspektiv, på såväl det förgångna som samtiden, och genom det visa att det går att förändra samhället. Ett av flera sätt att uppnå den visionen är att digitalisera samlingarna och därigenom berättelserna och perspektiven runt dem.

Men vi måste också förhålla oss till hur vi ska göra för att uppnå det, med så hög kvalitet som möjligt och så effektivt som möjligt. Vi fotograferar grupper av föremål, cirka 4000 per år, som är lättare att fotografera på plats än att transportera någon annanstans. I år kommer våra fotografer Erik Lernestål, Jenny Bergensten och Jens Mohr att fotografera vapen ur Wrangels rustkammare, verktyg i Svarvkammaren på Skoklosters slott, originalritningar av Hallwylska palatset, Wilhelmina von Hallwyls smycken samt rustningsdelar, mynt och pilspetsar i Livrustkammarens magasin. Vi prioriterar samlingar som är lätta att hantera och att komma åt och som är av ungefär samma storlek så att de är enkla att fotografera utan att behöva rigga om. På så sätt fotograferar vi ca 100 föremål per dag beroende på hur sköra de är. (Vi bloggade tidigare om när vi fotograferade vapen).

I den takt vi håller nu kommer vi att vara "klara", det vill säga att alla föremål har en digital resurs, till 2025. Samtidigt arbetar vi ständigt på att förbättra kvaliteten på informationen och den kunskap som finns i databasen om samlingarnas historia.

Garnityr med etui. Bestående av brosch, halsband och ett par örhängen. Av mörkbrunt hår med guld.
Inköpta av Wilhelmina von Hallwyl på Bukowski 1914. (Foto Erik Lernestål, CC BY-SA)

Vi har dock två stora grupper av föremål som vi inte kan hantera på vårt vanliga sätt och det är dels Skoklosters slotts boksamling om ca 19 000 volymer och Hallwylska museets arkiv om ca 7000 dokument. För att kunna digitalisera dessa material söker vi extern finansiering och inte minst samarbeten för att kunna digitalisera samlingarna så bra som möjligt för dess ändamål.

//Karin Nilsson

Kulturarvets texter och språkteknologi

Igår tillbringade jag en heldag på Riksarkivet där Digisam anordnade ett seminarium om kulturarvets texter. Digitalisering, licensiering och användning av dessa texter togs upp för diskussion.

Vi tillhör en av de institutioner som har samlingarna på vår sida när det kommer till digitalisering och spridning av textmaterial. Våra boksamlingar, och också en stor del av till exempel arkivet på Hallwylska museet, är inte längre skyddade av upphovsrättslagen tack vare texternas ålder. På seminariet diskuterades annars hur institutionerna kan förhålla sig till eventuellt upphovsrättsligt skyddat material, vad man kan och vad man inte kan sprida, skillnaden på skönlitterär text och text utan verkshöjd - till exempel rena uppradade faktauppgifter - som aldrig kan vara upphovsrättsskyddad.

Det allra mest intressanta, som också är helt ny kunskap för mig, är den faktiska innebörden av språkteknologi och hur man rent praktiskt kan använda det. Visst har jag i lite olika sammanhang stött på begrepp som språkteknologi och datalingvistik, men jag har aldrig satt mig in i hur framstegen på de områdena skulle kunna appliceras på våra och andra institutioners samlingar. Men om man väl börjar tänka i de banorna så blir det svårt att släppa tanken!

Tänk dig att du ska skriva en uppsats om kvinnor och deras yrken i 1800-talets skönlitteratur. Ja, då gör du kanske ett urval på ett antal böcker från 1800-talet som kan tänkas vara lämpliga och där yrkesarbetande kvinnor omnämns, och så läser du böckerna, jämför dem och drar dina slutsatser.
Tänk dig att du istället har ett datorprogram som lärt sig alla personnamn av kvinnotyp, samt alla yrken, och att du har tillgång till enorma mängder digitaliserad text från 1800-talet i vilken du kan göra en kombinerad sökning på alla kvinnonamn och alla yrken. Tanken svindlar på vad för resultat och nya ingångar du skulle kunna få!

Så låt oss nu bara digitalisera alla textresurser vi har i våra samlingar till maskinläsbart format och lägga ut filerna för nedladdning, så är famtidens humanioraforskning snart här.

I Skoklosters slotts boksamling finns 19 000 volymer som väntar och längtar efter att bli digitaliserade

Läs mer om SWE-CLARIN, ett projekt som siktar mot att skapa en infrastrukur på nätet för att tillgängliggöra digitaliserade textresurser och verktyg för att språkteknologiskt undersöka dessa resurser.

Observera att jag inte är tillräckligt insatt i området språkteknologi för att uttala mig annat än som intresserad amatör. Har du fler ingångar till ämnet eller en annan syn på användningen av språkteknologi - diskutera i kommentarsfältet!

// Linnéa

Skriv ut en sköld!

För en tid sedan uppdaterade vi webbfördjupningen om Erik XIV:s rustning med en 3D-bild av kungens rikt dekorerade sköld. Nu kan den som är intresserad vrida och vända på skölden och även skriva ut den på en 3D-skrivare, eftersom filen är tillgänglig för nedladdning.

Erik XIV:s sköld i 2D

Skölden 3D-skannades redan i våras, men det har inte varit helt lätt att få den tredimensionella visningen att fungera i vårt webbverktyg. Buggar, kommunikationsmissar gentemot webbyrån och annat har satt käppar i hjulet, men nu ligger den alltså äntligen ute. Det är bara en bild, vi får se den som en pilot, men vi hoppas förstås att så småningom kunna skanna alla möjliga museiföremål. Hur kul skulle det inte vara att skriva ut sin egen version av den här snygga hjälmen, till exempel? 

Den här mustaschprydde herren har tillhört Gustav Vasa. 

Tekniken är som bekant inte helt tillgänglig än. Vi kan inte skanna själva i myndigheten och bra 3D-skrivare finns inte på var mans skrivbord. Men någonstans måste vi börja.

Erik XIV:s sköld är det första föremål som vi har skannat på det här viset. Skillnaden mot att fotografera föremålet från alla vinklar och därmed få en snurrbar bild, är framför allt att 3D-skanningen kan skrivas ut.

Så här ser skölden ut på 3D-sidan.

Den bild vi ser på webbplatsen är en bearbetad version, där 3D-skaparna har lagt på textur, så att betraktaren ska få en känsla för materialet. Den egentliga modellen visar bara en topografisk avbildning och det är denna basversion som når skrivaren.

Den skannade skölden är inte upphovsrättsskyddad, utan licensierad med CC0. Vem som helst, som har tillgång till en 3D-skrivare, kan göra sin egen. 

//Sara Dixon

Vi har gett oss pang på massfotograferingen igen...

...och först i kön står bössor! Snart fylls arkivet med nya högupplösta bilder på skjutvapen. Här följer lite bilder på hur det kan se ut under ett photo shoot. Nästan alla vapnen är vackert dekorerade vilket gör arbetet ännu roligare, dock stundtals smått distraherande.

Intendent och producent Sara står redo att lyfta av geväret så att nästa vapen kan hängas upp

Fotograf Erik och Digital samordnare Linnéa spanar in resultaten

Dags för nästa i tur

 (pun intended)
//Amanda

3D-skanning av Erik XIV:s paradsköld

Det har hänt många spännande saker i vår verksamhet den här veckan!
På Skoklosters slott förbereder man inför våren och sommaren. I onsdags utsågs Stockholms favoritmuseum och i gruppen bästa personal kammade Hallwylska museet hem vinsten. På Livrustkammaren förbereder man inför den kommande utställningen Maktspel - ett kostymdama i Livrustkammaren.

Hos oss på Digitala museet kom 3D skaparna på besök och utförde en 3D-skanning av Erik XIV:s paradsköld! Det var en häftig process att få vara med om och något vi velat genomföra länge. Syftet med detta är en utökad tillgänglighet till museiföremål. 3D-utskrivna föremål är, till skillnad från originalen, ok att känna och ta på vilket ger besökaren möjlighet att studera föremålen närmre och på så vis också ta ett steg in i vår historia. Det kan göra besöket mer interaktivt, kanske främst för barn och synskadade men även för övriga besökare.

Vi väntar på att få se det färdigställda slutresultatet och syftet med detta projekt är att fullfölja så många som möjligt av alla möjligheter det ger!

Främst att lägga upp filen på nätet så att man som privatperson ska kunna skriva ut sin egna kopia av Erik XIV:s sköld. Det har skrivits en del i media om vapen som går att skriva ut med en 3D-printer så vi tyckte att det var en bra idé att erbjuda en sköld ;)

Vi hoppas även lägga upp en bearbetat version på hemsidan i vår kommande webbutställning om Erik XIV där man ska kunna studera skölden i detalj, zooma in och vrida och vända på den i 360 grader.

Detta ger personer som inte kan komma till museerna möjlighet att få se och utforska våra föremål.

Ett framtida projekt blir kanske att skriva ut föremål i 3D för besökare att faktiskt ta på. Skölden är utsmyckad med fantastiska, detaljerade, reliefer - alla slagna för hand och är därför spännande att få studera och känna på. En annan tanke är att samarbeta med TV-spels industrin, vem skulle inte vilja ge sig ut och slåss mot drakar i Skyrim i Erik XIV:s rustning?

Tillsammans placerade vi ut små magneter på skölden och klisterlappar runt om.

Färdigplacerat!

En första testrunda med skannern körs och ett nät av de märken vi placerat ut börjar synas på skärmen.

Spännande att få se skölden växa fram på skärmen.

Med scannern i högsta hugg.

Själv drömmer jag om att få skriva ut en version i knallrosa plast. Och ser framför mig hur jag fyller hela lägenheten med museiföremål utskrivna i färgglad plast. Är så kul att få vara med och driva denna utveckling tillsammans med mina kollegor!

// Amanda

Ta en tur på museet - utan att lämna fåtöljen.

Vi har skrivit tidigare om vårt samarbete med Google Art Project/Google Cultural Institute, där vi visar konstverk från de tre museerna. Nu finns också de fina panoramabilderna, som togs i våras, till beskådande, så att webbesökaren kan gå på rundtur i museerna. Google kallar det för Museum View.

Här finns Skoklosters panoramabilder.

Här hittar ni Hallwylska museet.

Och här har vi Livrustkammaren.

Panoraman av det här slaget gör museerna tillgängliga för personer som annars inte kan komma dit, på grund av funktionshinder eller avstånd. Vår förhoppning är också att de ska fungera som smakprov och göra webbesökarna sugna på att se museerna i verkligheten.

 //Sara

Allt ska digitaliseras!

Ett av våra viktigaste uppdrag som museer är att göra samlingarna tillgängliga. Det gör vi förstås på många olika sätt men ett sätt är att digitalisera dem.

Vår, inte helt modesta, målsättning är att digitalisera alla samlingar vi förvaltar! I vårt fall innebär det att samtliga föremålsposter ska vara digitalt registrerade och det inkluderar en bild. Bilderna ska förstås vara fria att använda enligt tydiga licenser. Men vi har en bit kvar tills vi uppfyller det målet, just nu har bara drygt 28 000 föremålsposter av drygt 91 000 föremålsposter bild. Därför måste vi öka takten! Vårt mål är att 40 000 föremålsposter ska ha bild till december 2014.

På LSH har vi en och en halv fotograftjänst och de arbetar fram för allt med de utställningar och publikationer vi gör. För att öka takten behöver vi alltså göra något radikalt. Därför gemonförde vi i förra veckan någon som jag brutalt benämner som "massfotografering". Under tre dagar arbetade vi, nästan 20 personer, med att fotografera samlingar på Skoklosters slott. Vi hade tre fotostationer riggade i museimiljön och en fotograf på frihand. Alla assisterades av konservatorer som torkade av föremålen och hanterade dem och intendenter som höll reda på alla listor med föremål och vilket inventerienummer som egentligen var nästa på tur. 

Fotograf Jens Mohr har riggat fotostation på ett pingisbord

Konservator Ann Hallström ser till att föremålen inte skadas

På tre dagar lyckades vi fotografera över 1000 föremålsposter. Vi planerar att köra en till omgång i höst! Det ska blir kul!

/Karin

Digitalisering i praktiken

Som vi förut har berättat så jobbar vi med en webbutställning för Hallwylska museet. Utställningen ska visa och berätta om en del av familjen von Hallwyls samling av fotografier från resor. Ett viktigt steg på vägen är förstås att digitalisera själva fotografierna. Här ser ni några bilder från vår fotostudio där vår fotograf Erik Lernestål, med mig som assistent, ägnade tre intensiva dagar i förra veckan åt att fotografera av fyrahundra bilder och hundra dagbokssidor. 

Erik lägger glasskiva på bilden, för att den ska bli platt.

Det gäller att lyckas platta till sidorna utan att bryta ryggen
på fotoalbumen. Inte helt lätt med styva kartongblad som
blivit buckliga under årens lopp.

Panorama från Tunis. En av de många bilder som Wilhelmina
von Hallwyl köpte av professionella fotografer på sina resor.
Hon hade även en egen handkamera som hon använde för
ögonblicksbilder. 

Skoklosters slotts boksamling nu i Libris!

Ett samarbetsprojekt mellan Skoklosters slott och Kungliga biblioteket som pågått från och till i ett decennium avslutas i dagarna när Skoklosters äldre boksamling nu finns registrerad i den nationella söktjänsten Libris. Det innebär att drygt 17 700 Skoklosterböcker nu finns representerade i Libris bibliotekssystem.

Genom Libris-projektet tillgängliggör vi information om Skoklosters boksamling för en internationell publik. På det sättet hoppas vi också i förlängningen kunna samla in nya uppgifter från t.ex. forskare som inte har känt till vår samling tidigare.

Skoklosters boksamling består huvudsakligen av böcker från 1500- och 1600-talet, men hela perioden från den tidigaste boktryckartiden under andra hälften av 1400-talet fram till mitten av 1800-talet finns representerad. Boksamlingen består av flera delbibliotek från släkterna Wrangel, Brahe, Bielke och Scheffer. Den omfattar en rad olika ämnesområden och språk och ger en spännande inblick i såväl det adliga bildningsidealet som Europeisk litteratur- och vetenskapshistoria.

På Skokloster har böckerna betraktats både som föremål och som tryck och biblioteket har utgjort en integrerad del av den omfattande föremålssamlingen, som även innehåller måleri, textilier, konsthantverk, vapen etc. Redan vid primärkatalogiseringen av böckerna på 1970-talet genomfördes ett samarbete med KB för att ta fram riktlinjer för en omfattande dokumentation av varje verk. Böckerna beskrevs mycket noggrant med både bibliografiska data om titel, författare, tryckår, tryckort etc. och mer föremålsinriktad beskrivning av pärm, omfång och proveniensanteckningar, något som varit till stor nytta vid förståelsen för de olika delbibliotekens uppbyggnad och ursprunglig tillhörighet.

Libris-projektet har kunnat genomföras med medel från Riksbankens jubileumsfond.

Här kan du söka efter Skoklosters böcker i Libris:

http://libris.kb.se/

Skoklosters boksamling finns även sökbar på Internet via myndigheten Livrustkammaren och Skoklosters slott med Stiftelsen Hallwylska museets samlingsdatabas:

http://emuseumplus.lsh.se/eMuseumPlus

//Gästbloggare: Monica Sargren, arkivarie

Öppet bildarkiv med hjälp av Vinnova

Kulturarvet behöver bli mer tillgängligt och lättare att vidareanvända! Det finns en
stor potential i återanvändandet av öppna data från kulturarvsinstitutionerna i form
av rådata, semantisk länkad data och bilder. Därför startar vi nu projekt
Öppet bildarkiv!

2011 publicerades föremålsinformationen om  LSH:s samlingar (ca 80 000
samlingssposter) genom webbgränssnittet eMuseumPlus. Där kan man
söka efter föremål med tillhörande bild samt de personer som t.ex. ägt eller
brukat föremålet (ca 40 000 personer och organisationer). Informationen
om föremålen är också levererad till K-samsök. Datan är licensierad i CC0. 

I dagsläget kan man söka efter föremål i databasen online och utifrån en
eventuell träff med bild kontakta myndigheten för att beställa denna i
högupplöst format. En intendent skickar då bilden med en nedladdningslänk
via en FTP-server. LSH har under några år tagit ut avgifter för att
tillhandahålla dessa digitala bilder. Nu har myndigheten fattat
beslutet att från och med nästa år fritt tillgängliggöra de digitala bildsamlingarna.

I projektet Öppet bildarkiv ska vi, i enlighet med den väntade utökningen av
PSI-direktivet då även museer inbegrips, tillgängliggöra myndighetens
högupplösta bildarkiv och göra bilderna fria att vidareanvända för 
icke-kommersiellt och kommersiellt bruk, både via LSH:s egen webbplats
och via K-samsöks API. För att användbarheten ska vara största
möjliga ska bilderna vara strukturerade i maskinläsbart format,
ordentligt licensierade och innehålla relevant metadata. Det måste vara
lätt för användaren att hitta och vidareanvända bilderna. Vi vill att
skolelever ska kunna använda bilderna i sitt skolarbete, att innovatörer
som vill bygga användbara appar ska kunna sälja dem för 7 kronor
(eller dyrare) och att forskare ska kunna studera föremål på nära
håll via högupplösta bilder.

Alla bilder som är digitaliserade eller digitalt födda kommer att tillgängliggöras
utan kostnad för användaren. Analoga bilder som förvaltas av myndigheten
kommer att digitaliseras på begäran till en marginalkostnad. Därefter
tillgängliggörs även dessa kostnadsfritt.

Informationen och bilderna från LSH behöver också sättas in i ett
större sammanhang. När leveransen till K-samsök byggs ut för att kunna
leverera högupplöst bildmaterial skapar vi samtidigt möjligheten att
leverera information om historiska personer och historiska händelser.
Genom den semantisk länkade information kan allmänheten hitta
t.ex. alla föremål som är knutna till Gustav II Adolf eller till Slaget vid Lützen.
I Europeana blir informationen en del av ett internationellt nät av
kulturarvsinformation som bidrar till kunskapsuppbyggnad och tillväxt.

För att genomföra detta projekt innan årsskiftet har vi nu fått bidrag från
Vinnovas utlysning Öppna datakällor. Det är vi oerhört glada och
tacksamma för!

/Karin Nilsson

Digitala museet - ett manifest?

Som första inlägg på vår alldeles nya blogg tänkte Digitala museet - Livrustkammarens, Skoklosters slotts och Hallwylska museets enhet för digitala frågor - presentera våra tankar om hur ett digitalt museum kan arbeta. Eller snarare hur vårt digitala museum ska arbeta. Är det en strategi? Är det ett manifest? Vi får väl se. Det är i alla fall inga budord, ingen har tagit fram något granitblock och huggit in några regler. Vi har en grundläggande riktning utstakad, men vägen dit måste få lov att ringla sig lite hit och dit, så att vi får koll på det omgivande landskapet.

Nåväl, så här har vi tänkt:

1. Vi startar en blogg och börjar med att förklara att vi har börjat blogga, vilka vi är och vad vi vill med vår blogg. 
   1. Vi vill arbeta i ett öppet klimat
   2. Vi vill dela med oss av våra tankar kring digitalisering, sociala medier och allt annat som rör museiarbete på det digitala planet.
   3. Vi vill helst få igång en diskussion om de frågorna och byta erfarenheter med andra institutioner, personer och företag.
   4. Vi vill också informera om vår verksamhet, helst i realtid.
   5. Vi reagerar på omvärlden.

2. Vi bloggar åtminstone några gånger per vecka, men hellre många och korta inlägg än få och långa (fast långa är också bra).
3. Vi lägger upp mycket bilder, för det är roligare.
4. Vi twittrar allt som vi bloggar och de flesta av våra övriga aktiviteter i sociala media.
5. Vi ningar våra bloggposter också (tror vi, ska undersöka lite mer).
6. Vi korsbefruktar vårt sociala mediedeltagande – vi bloggar våra Pinterest-, Flickr- och History Pin-aktiviteter.
7. Vi undersöker och prövar nya sajter, verktyg, program och appar och bloggar om det.
8. Vi bloggar självklart om vårt deltagande i museernas utställningar och andra aktiviteter.

Se där - en start. Nu kör vi. Layout och typsnitt och sånt är inte riktigt klart än, men det kommer inom kort.