Snabba fördjupningar

Magnus Brahe 1844, bara månader före hans död.

 I vår nyligen påbörjade serie av digitala fördjupningar har turen kommit till den daguerreotyp som finns i Skoklosters slotts samlingar. Daguerreotypen, en tidig sorts fotografi, är tagen 1844 och föreställer slottsherren på Skokloster, greve Magnus Brahe. I fördjupningen berättar vi både om just det här exemplaret och lite om daguerreotypins historia i allmänhet. Dessutom är fotografiet högupplöst och det går att zooma in på detaljerna, så att man ser varje repa i den försilvrade kopparplåten.

Den här typen av enkla, fördjupande texter går relativt snabbt att ta fram, eftersom våra museer kryllar av lärda människor som kan producera faktatexter utan särskilt mycket inläsningstid. Vi redigerar sedan texterna till webbvänligt format och förser dem med intressant bildmaterial och länkar till relevanta Wikipediaartiklar. Svårare än så behöver det inte vara.

En yngre och piggare Magnus Brahe.

Vad är det då som är specifikt för en "fördjupning" och som skiljer den från en vanlig informationssida på webbplatsen eller en digital utställning? Min definition av en fördjupning får bli att det är en utökad berättelse om ett begränsat ämne. När en utställning kan behandla flera ämnesområden som tillsammans målar bilden av det som ska berättas, så håller sig fördjupningen till bara ett område. Skillnaden mot en vanlig informationssida ligger främst i att en fördjupning, i teorin, kan lyftas ur sitt sammanhang och presenteras fristående, medan andra sidor på en museiwebbplats är tätt knutna till just det museet och den webbplatsen. 

Det går förstås att ifrågasätta hela den här definitionsivern. Vad spelar det egentligen för roll vad vi kallar ansamlingar av kunskap på webben? För den vanliga besökaren är svaret "ingen alls". Däremot är det viktigt för producenten av digitalt material att hålla reda på begreppen för att få rätt tilltal, ton och textmängd. Det handlar inte bara om vem mottagaren är utan också om vad den är ute efter. 

I förlängningen hoppas och tror jag ändå att de digitala formerna bara ska bli medier bland andra och inte, som nu, ibland existera helt i egen rätt. Kvaliteten måste hållas lika hög på webben som i det fysiska museet. Avsändaren är samma och grundmaterialet likaså. Publiken är inte nödvändigtvis samma, men kan vara det. 

//Sara Dixon

Skriv ut en sköld!

För en tid sedan uppdaterade vi webbfördjupningen om Erik XIV:s rustning med en 3D-bild av kungens rikt dekorerade sköld. Nu kan den som är intresserad vrida och vända på skölden och även skriva ut den på en 3D-skrivare, eftersom filen är tillgänglig för nedladdning.

Erik XIV:s sköld i 2D

Skölden 3D-skannades redan i våras, men det har inte varit helt lätt att få den tredimensionella visningen att fungera i vårt webbverktyg. Buggar, kommunikationsmissar gentemot webbyrån och annat har satt käppar i hjulet, men nu ligger den alltså äntligen ute. Det är bara en bild, vi får se den som en pilot, men vi hoppas förstås att så småningom kunna skanna alla möjliga museiföremål. Hur kul skulle det inte vara att skriva ut sin egen version av den här snygga hjälmen, till exempel? 

Den här mustaschprydde herren har tillhört Gustav Vasa. 

Tekniken är som bekant inte helt tillgänglig än. Vi kan inte skanna själva i myndigheten och bra 3D-skrivare finns inte på var mans skrivbord. Men någonstans måste vi börja.

Erik XIV:s sköld är det första föremål som vi har skannat på det här viset. Skillnaden mot att fotografera föremålet från alla vinklar och därmed få en snurrbar bild, är framför allt att 3D-skanningen kan skrivas ut.

Så här ser skölden ut på 3D-sidan.

Den bild vi ser på webbplatsen är en bearbetad version, där 3D-skaparna har lagt på textur, så att betraktaren ska få en känsla för materialet. Den egentliga modellen visar bara en topografisk avbildning och det är denna basversion som når skrivaren.

Den skannade skölden är inte upphovsrättsskyddad, utan licensierad med CC0. Vem som helst, som har tillgång till en 3D-skrivare, kan göra sin egen. 

//Sara Dixon