Vårmötet 2017 - om vår workshop kring digitalisering och tillgängliggörande i 2D och 3D

Först och främst ett stort tack till alla er som deltog i vår workshop i Tumba under vårmötet 2017! Vi är väldigt glada för det stora intresset kring våra arbetssätt för 2D- och 3D-digitalisering.

Det här inlägget syftar till att dela med oss av såväl tekniska detaljer som länkar till olika relevanta källor för ytterligare information och inspiration. Inlägget är indelat utifrån de tre områden vi fokuserade på under workshopen med en kort summering av respektive område/station och några tips att ta med från respektive station.

På Slideshare hittar man presentationen som vi inledde workshopen med.

Inledande presentation om LSH:s arbete med digitalisering (CC0)

Fotogrammetri

Under 2016 drev vi ett projekt kring fotogrammetri tillsammans med Riksutställningar där vi utvärderade verktyg och metoder för att framställa 3D-modeller med tekniken fotogrammetri. Enkelt förklarat handlar fotogrammetri om att fotografera ett större antal bilder på ett föremål ur flera vinklar, därefter låta ett datorprogram analysera och skapa en 3D-modell utifrån bilderna.

LÄNKAR 

• Artikel i Spana Teknik om vårt fotogrammetriprojekt
• Blogginlägg  som i detalj redogör för våra erfarenheter kring fotogrammetri
• Digitalisering i 3D - film som Riksutställningar gjorde om vårt projekt
• Film om Riksutställningars egna tester med fotogrammetri
• Livrustkammarens 3D-modeller på Sketchfab
• Skoklosters slotts 3D-modeller på Sketchfab
• Hallwylska museets 3D-modeller på Sketchfab
• Sketchfabs artikel om vårt arbete med fotogrammetri

 CHECKLISTA FÖR FOTOGRAFERING

• sätt ett så stort och brett ljus som möjligt, allt för att undvika skuggor - inga direkta ljuskällor på föremålet, utan sprid ljuset så stort som möjligt runtomkring
• använd gråkort för att få rätt vitbalans i bilderna
• fotografera systematiskt i flera höjdnivåer och med ett bestämt gradantal mellan varje bild (exempel: Gustav Vasas hjälm är fotograferad i fem olika höjdnivåer och med 10 grader mellan varje bild)
• Om möjligt använd någon form av snurrplatta så att föremålet kan röra sig mellan varje bild istället för att flytta kameran

Erik Lernestål (biträdande enhetschef och fotograf) talar om fotogrammetri (CC0)

TEKNISK SPEC. OCH PROGRAMVAROR - 3D-RENDERING

Vi har testat oss fram med ett par olika datorspecifikationer och hittat en nivå som ger kort renderingstid men med hög kvalitet på slutresultatet. OBS att detta inte ska ses som varken rekommendation eller reklam för en viss produkt, utan detta är en redogörelse för den teknik vi nu använder (detta gäller hela det här blogginlägget, det finns alternativ teknik och alternativa programvaror för alla de moment vi beskriver). Viktigt att tänka på är att datorkapaciteten är beroende av alla dess olika komponenter – att enbart fokusera på en del (t.ex. mycket ramminne) räcker inte då renderingen kräver olika resurser i datorn vid olika beräkningsmoment. Notera även att datorkapaciteten är helt i relation till den kvalitet man vill uppnå sett utifrån antalet bilder man försöker rendera, samt upplösning per bild. Med den här uppsättningen kan vi rendera själva 3D-modellen på ett par timmar.

Kamera: Canon 5DSR (50 mpix), optik: Canon EF 50/1.2 L USM

Dator: moderkort: Asus X99Pro, processor: Intel i7-5930K (6-core, 3,5 GHz), cpu-kylning: Corsair Hydro H75, minne: Crucial Ballistix Sport 128 GB DDR4 (2400 MHz), grafikkort: MSI Geforce GTX 1080 Armor OC (x 2), PSU: Corsair RM850i (850W), hårddisk(ar): boot/system = Samsung PM951 256GB PCIe SSD, temp/arbetsdisk(ar): Samsung 750 EVO 250 GB (x 3), OS: Windows 7 pro

Programvaror: Bildredigering: Capture One, Adobe Photoshop CC, 3D-rendering: Agisoft Photoscan, Autodesk Remake, Reality Capture

Massfotografering

Med begreppet massfotografering menar vi en kraftsamling vad gäller resurser under en koncentrerad tid där vi hjälps åt för att digitalisera föremål i högt tempo, men med hög kvalitet, utifrån en förutbestämd plan. Vanligtvis handlar det om att vi beger oss till något av våra miljömuseer, bygger en tillfällig fotostation och fotograferar föremål under 2-3 dagar. Bildbearbetning och arkivering/registrering sker sedan under ett par dagar efter fotograferingen. Förarbetet består av att ta fram föremålslistor utifrån vår digitaliseringsplan, att på plats se över föremålens kondition och utifrån föremålstyp (material, storlek, etc.) ställa in ljuset. När fotograferingen väl är igång är det en eller flera personer som hanterar själva föremålen, en fotograf som tar själva bilderna samt en person som har koll på föremålslistan. Nedan följer en checklista för själva fotograferingen som tips och kom-ihåg. Vi försöker att fotografera föremål systematiskt utifrån kriterier som storlek, material, fysisk placering, vad är viktigt att visa av föremålet – när vi massfotograferar handlar det om att ta fram en identifikationsbild på föremålet, dvs. enbart en bild per föremål. Inför fotograferingen konsulterar vi alltid någon av våra konservatorer för rätt föremålshantering. Oftast är konservatorer med på plats vid massfotograferingen.

Jens Mohr (fotograf) och Fredrik Andersson (digital samordnare) visar LSH:s massfotograferingsflöde (CC0)

CHECKLISTA FÖR FOTOGRAFERING

• Vi fotograferar mot vit bakgrund vilket vi anser ger en mer lättanvänd och därmed mer tillgänglig bild som enkelt kan frilägggas.
• Använd gråkort för rätt vitbalans
• Utnyttja så stor del av kamerans sensor som möjligt för bästa upplösning
• Mata in inventarienummer i bildfilens metadata direkt vid fotograferingstillfället
• Ta backup vid fotograferingen!

LÄNKAR

Metadatahantering:
ExifTool – Verktyg för att hantera metadata (möjlighet att läsa ut och skriva in metadata ur många bildfiler i taget). Vi använder verktyget för att skriva in våra licensmallar i alla bildfiler.

Externa plattformar
LSH:s bilder på Wikimedia Commons – läs mer om våra bildsamlingar på Wikimedia Commons (exempel på en bild)
Blogginlägg om hur gick vi tillväga för att ladda upp alla bilder på Wikimedia

Digitalisering och tillgängliggörande av våra digitala samlingar

De flesta i världen kommer inte komma till våra tre museer, men många har tillgång till Internet, därför tillgängliggör vi våra digitala samlingar där. De digitala samlingar som vi producerar (t. ex. bilder, 3D-modeller eller textmaterial) ska vara öppna, lättillgängliga och användbara. Vår digitaliseringsstrategi finns här.

Linnéa Karlberg-Lundin (Digital samordnare) talar om hur vi tillgängliggör våra digitala samlingar (CC0)

Använd väletablerade plattformar
Man ska inte behöva veta vad man letar efter för att hitta det, därför tillgängliggör vi de digitala samlingarna på väletablerade plattformar där användare av sådant material redan finns. Man behöver inte uppfinna hjulet igen – använd öppna, befintliga plattformar dit användarna hittar. Fundera över vilken platform som passar för det material du vill tillgängliggöra. Vi tillgängliggör samlingsdata på vår egen databas på nätet, K-Samsök, Europeana och GitHub. Högupplösta bilder på Wikimedia Commons. Böcker och text på Libris och Internet Archive. 3D-modeller på Sketchfab.

Skapa förutsättningar för att materialet används! Vi samarbetar med Wikimedia Sverige och dess community. Vi skriver på Wikipedia, illustrerar artiklar med våra bilder, anordnar interna och externa skrivstugor, hack-a-thon, fotosafari och använder QR-pedia i Livrustkammaren.

Vi tillgängliggör även vårt material i kurerad form. Dvs. vi producerar digitala utställningar och fördjupningar på våra egna webbplatser. Se t.ex. Resan till Egypten, Skogen bakom palatset, Daguerreotypen på Skokloster eller Japanska svärd, Borgerskapets bling.

När bilderna är tagna får de metadata, licens och katalogiseras. När bilden hänger ihop med metadatan om föremålet som den avbildar blir det användbart på riktigt, och kan bli en del av ett större sammanhang på internet.

Läs även Europeanas artikel som de skrev om vårt arbete för ett par år sedan kring att dela med sig av sina digitala samlingar.

Tack igen för ert deltagande under workshopen, och hör gärna av er till oss om ni har några frågor!
Ni når oss på mail: fredrik.andersson(at)lsh.se, erik.lernestal(at)lsh.se och linnea.karlberg(at)lsh.se
Eller Twitter: @fred_ande, @ErikLernestal och @linneakarlberg_

// Fredrik