Edit-a-thon på Livrustkammaren

Fredrik från Digitala museet redigerar artikeln om drottning Kristina. 

I maj i år fastställde Centralmuseernas samarbetsråd och Wikimedia Sverige en avsiktsförklaring som går ut på att museerna i samarbete med Wikimedia ska producera kvalitativt sakinnehåll på Wikipedia. Vi välkomnar avsiktsförklaringen och deltar nu i ett pilotprojekt som syftar till att få igång innehållsproduktionen. Eftersom Wikipediaredigering inte är helt enkel behöver vi en hel del hjälp.

I måndags kom Axel Pettersson från Wikimedia Sverige till Livrustkammaren för att lära oss museimänniskor mer om Wikipedia. 18 deltagare från olika centralmuseer fick prova att redigera, lägga in länkar och göra ordentliga källhänvisningar. Axel berättade om tanken bakom Wikipedia och visade oss hur ändringar i artiklarna stöts och blöts i utförliga, interna diskussioner. Vi pratade också om hur man avgör vilka ämnen som lämpar sig att skriva om och vi fick ta del av Wikipedias relevanskriterier.

Vi jobbade på från nio på morgonen till tre på eftermiddagen. Det var intensivt, men roligt och lärorikt och det gav oss definitivt mersmak för Wiki-arbete, vilket är bra eftersom vi har en hel del sådant framför oss. Inom projektet Öppet bildarkiv kommer vi att lägga ut bilder på Wikimedia och inför den kommande Kristinautställningen på Livrustkammaren kommer vi också att lägga ut material på både Wikimedia och Wiki Source. Dessutom har vi ju förbundit oss att redigera artiklar med anknytning till våra museers specialområden. 

Efter måndagens edit-a-thon är vi mer förberedda för arbetet som vi har framför oss, men blev samtidigt ännu mer medvetna om komplexiteten i Wiki-världen. Det lär ta tid att bli en fullfjädrad wikipedian.

//Sara Dixon, indendent/producent

Linnéa och Sara från Digitala museet.

Ett litet smakprov...

Livrustkammaren beskrivs ofta som Sveriges äldsta museum. Insamlandet av museets samlingar påbörjades redan år 1628, men samlingarna har inte alltid funnits i det kungliga slottets källarvalv. Samlingarna har bytt bostad hela sjutton gånger! Under 1900-talets början befann sig de kungliga föremålen i … ja, var är bilden ovan tagen någonstans? Bilden visar Livrustkammarens basutställning så som den såg ut ca år 1915. Många av föremålen stod uppställda direkt i rummet, och trofésamlingen (fanorna) hängde utmed väggarna. 

Sedan ett antal år pågår ett digitaliseringsprojekt vid myndigheten med syfte att digitalisera myndighetens samling av 28 000 glasnegativ, och i dagsläget har ca 13 500 bilder framställts. I projektet ingår även bevarandeåtgärder i form av omkuvertering och rengöring av negativen. 

Bilden ovan är ett litet smakprov ur glasnegativsamlingen och denna samling utgör en del av alla de bilder som kommer att tillgängliggöras när projektet öppet bildarkiv är genomfört. 

Just nu pågår diskussioner med vår leverantör av databassystem gällande tekniska lösningar för publicering av alla högupplösta bilder. 

// Fredrik Andersson – Digital samordnare

Livrustkammaren på Historypin

Den kungliga slupen ros till Nationalmuseum

I år firar engelska drottningen, Elizabeth II, 60 år på tronen. Det firas lite här och där och bland annat på sajten Historypin. Eftersom Livrustkammaren har ganska mycket dokumentation från drottningens statsbesök i Sverige och Stockholm i maj 1983 så har vi anslutit oss till Historypins firande och lagt ut en liten samling bilder från besöket.

Öppet bildarkiv: filformat och bildstorlek

Inför det kommande projektet Öppet bildarkiv, som är beskrivet i ett inlägg nedan, har vi börjat diskutera lite olika lösningar för hur vi ska tillgängliggöra vårt högupplösta bildmaterial, och i dessa diskussioner har ett antal frågetecken uppstått som vi hoppas att ni kan hjälpa oss med.

I ett tidigare projekt inom LSH har riktlinjer för arkivering av digitala bilder satts upp och alla högupplösta

bilder som arkiveras idag sparas i två exemplar. Det ena exemplaret utgör ett digitalt negativ, där filformatet för digitalt födda bilder (från digital systemkamera) är DNG, medan filformatet för digitaliserade bilder (från analogt bildmaterial) är TIFF. Detta negativexemplar sparas obearbetat, med kamerans alternativt skannerns färgrymd, och med 16-bitars bitdjup. Det andra exemplaret är en s.k. masterfil, d.v.s. en bearbetad bild, som färdigställs för att kunna användas till tryck, webbpublicering, etc. Dessa bilder sparas i filformatet TIFF, i Adobe RGB, med 8-bitars bitdjup och sparas med ca 100 mb filstorlek. Vi har valt dessa kriterier för arkivering dels för att bilderna ska kunna nyttjas i ett långt framtidsperspektiv, dels av kostnadsmässiga skäl (det skulle gå att arkivera ännu större bilder, men lagringsutrymme är tyvärr en ekonomisk faktor som vi måste ta hänsyn till).

Inför att vi ska tillgängliggöra vårt högupplösta bildarkiv så undrar vi vilket/vilka filformat och vilka filstorlekar vi ska använda oss utav.

Ett alternativ är att vi tillgängliggör bilderna i JPEG-format, med väldigt låg komprimeringsgrad (d.v.s. större filer, men utan att bildfilerna tar ”skada” av JPEG-formatets komprimering). En högupplöst bild skulle kunna tillgängliggöras i A3-format, och hålla en filstorlek kring ca 10-15 mb. Vi skulle även kunna tillgängliggöra bilderna i ett mindre format, A4, med en filstorlek om ca 3-5 mb.

Eller finns det användningsområden för de högupplösta bilderna som gör att TIFF-formatet är att föredra?

Och vore det intressant att kunna ta del av de s.k. negativfilerna? (det finns t.ex. en samling digitaliserade glasnegativ där det vore möjligt att tillgängliggöra negativen, så att man som användare själv får ”framkalla” bilden så som man vill ha den).

Hjälp oss gärna med dessa funderingar!


/ Fredrik Andersson - Digital samordnare

Öppet bildarkiv med hjälp av Vinnova

Kulturarvet behöver bli mer tillgängligt och lättare att vidareanvända! Det finns en
stor potential i återanvändandet av öppna data från kulturarvsinstitutionerna i form
av rådata, semantisk länkad data och bilder. Därför startar vi nu projekt
Öppet bildarkiv!

2011 publicerades föremålsinformationen om  LSH:s samlingar (ca 80 000
samlingssposter) genom webbgränssnittet eMuseumPlus. Där kan man
söka efter föremål med tillhörande bild samt de personer som t.ex. ägt eller
brukat föremålet (ca 40 000 personer och organisationer). Informationen
om föremålen är också levererad till K-samsök. Datan är licensierad i CC0. 

I dagsläget kan man söka efter föremål i databasen online och utifrån en
eventuell träff med bild kontakta myndigheten för att beställa denna i
högupplöst format. En intendent skickar då bilden med en nedladdningslänk
via en FTP-server. LSH har under några år tagit ut avgifter för att
tillhandahålla dessa digitala bilder. Nu har myndigheten fattat
beslutet att från och med nästa år fritt tillgängliggöra de digitala bildsamlingarna.

I projektet Öppet bildarkiv ska vi, i enlighet med den väntade utökningen av
PSI-direktivet då även museer inbegrips, tillgängliggöra myndighetens
högupplösta bildarkiv och göra bilderna fria att vidareanvända för 
icke-kommersiellt och kommersiellt bruk, både via LSH:s egen webbplats
och via K-samsöks API. För att användbarheten ska vara största
möjliga ska bilderna vara strukturerade i maskinläsbart format,
ordentligt licensierade och innehålla relevant metadata. Det måste vara
lätt för användaren att hitta och vidareanvända bilderna. Vi vill att
skolelever ska kunna använda bilderna i sitt skolarbete, att innovatörer
som vill bygga användbara appar ska kunna sälja dem för 7 kronor
(eller dyrare) och att forskare ska kunna studera föremål på nära
håll via högupplösta bilder.

Alla bilder som är digitaliserade eller digitalt födda kommer att tillgängliggöras
utan kostnad för användaren. Analoga bilder som förvaltas av myndigheten
kommer att digitaliseras på begäran till en marginalkostnad. Därefter
tillgängliggörs även dessa kostnadsfritt.

Informationen och bilderna från LSH behöver också sättas in i ett
större sammanhang. När leveransen till K-samsök byggs ut för att kunna
leverera högupplöst bildmaterial skapar vi samtidigt möjligheten att
leverera information om historiska personer och historiska händelser.
Genom den semantisk länkade information kan allmänheten hitta
t.ex. alla föremål som är knutna till Gustav II Adolf eller till Slaget vid Lützen.
I Europeana blir informationen en del av ett internationellt nät av
kulturarvsinformation som bidrar till kunskapsuppbyggnad och tillväxt.

För att genomföra detta projekt innan årsskiftet har vi nu fått bidrag från
Vinnovas utlysning Öppna datakällor. Det är vi oerhört glada och
tacksamma för!

/Karin Nilsson

Fotosafari på Hallwylska museet

Snart är det dags! Den 11 juni bjuder Wikimedia Sverige och Hallwylska museet in till fotosafari. 15 stycken fotoentusiaster samlas på museet klockan 16, får en visning av museet och får sedan under kvällen fotografera i museet med personalens stöd och hjälp. Vad som förevigas beror på fotografernas intressen. Bilderna licensieras med öppna licenser och laddas både upp till Wikimedia commons och läggs i museets databas för att illustrera samlingarna. På fredag samma vecka blir det Edit-a-thon, där fotograferna och museifolk samlas och bearbetar informationen kring bilderna på Wikipedia.

Vi vill på detta sätt bidra till informationen på Wikipedia och öka antalet bilder, fria att vidareanvända, på Hallwylska museets föremål och miljöer. På ett snabbt och roligt sätt hoppas vi nå ut till nya användare och öka kunskapen kring museet och dess föremål.

Är du fotointresserad, tror du på fri kunskap och att tillgängliggöra kulturarv, anmäl dig här!

Välkommen!

PS I förra veckan undertecknade Centralmuseerna och Wikimedia Sverige en avsiktsförklaring och vi ser fram emot fler samarbeten under hösten!

Google Art-lansering i Paris.

Ingalill Jansson, ansvarig intendent för Google Art-projektet, var närvarande vid lanseringen av Google Art Fas 2 där våra museer är med. Lanseringen hölls på Musée d´Orsay i Paris den 3/4. Projektmedarbetare från hela världen samt press var närvarande. Talade gjorde bl a skaparna av projektet.

Vill du veta mer om Google Art, lyssna på Amid Sood, hjärnan bakom projektet, när han ger ett TED talk om att bygga museer på webben

Besök oss gärna på Google Art
Google Art Livrustkammaren
Google Art Skoklosters slott
Google Art Hallwylska museet

//Jens Mohr