AthenaPlus-projektet går framåt

I februari i år nådde AthenaPlus-projektet som vi deltar i en stor milstolpe. Mer än 800.000 metadataposter har laddats upp till portalen europeana.eu. Av dessa har vi bidragit med strax över 5000 föremålsposter. Projektet, som lanserades i mars 2013, vill bidra till att göra Europas rika kulturarv mer tillgängligt. 

Prestationen är ett stort steg på väg mot att förverkliga projektmålet – att bidra med 3,6 miljoner metadataposter till Europeana .

En annan del av projektet handlar om att stödja utvecklingen av nya applikationer och verktyg för att arbeta med, bearbeta, förbättra och tillgängliggöra digitalt kulturarv. Nästa steg för oss i projektet blir att testa och utvärdera ett av dessa verktyg – MOVIO. MOVIO kan användas för att skapa såväl digitala utställningar som appar och är alltså ett verktyg för att tillgängliggöra vårt kulturarv digitalt.

Som ni förstår blir det en intressant höst för oss i AthenaPlus-projektet. Utöver det spännande arbete som pågår här på hemmaplan väntar också nästa AthenaPlus-möte som går av stapeln i Rom i början av oktober. Då får vi en chans att träffa våra projektpartners runt om i Europa. 

Ja, fortsättning följer, helt enkelt! Och glöm inte att titta på våra föremål på Europeana.

/Linnéa

Amerikanskt museiguld

I söndags var Digitala museet på plats i Seattle för att ta emot American Alliance of Museums pris MUSE Award i klassen Open. Priset tilldelades Livrustkammaren, Skoklosters slott och Hallwylska museet för vårt arbete med Öppet bildarkiv.

Karin Nilsson och Fredrik Andersson med prisplaketten. 

Motiveringen på prisplaketten lyder: 

Gold MUSE Award  

In Recognition of the 

Highest Standards of Excellence 

In the Use of Media & Technology

For

Open

Open Image Archive Opens up 40,000

Swedish Images

Vi på Digitala museet är givetvis omåttligt stolta att vi har belönats med detta stora, internationella pris för allt det hårda arbete som föregick Öppet bildarkiv. Och priset kändes lite extra gott, när det uppdagades att ingen av de andra nominerade i klassen ansågs leva upp till den standard som krävdes för silver- eller bronsmedalj. Dessutom fanns det andra prisklasser, där det bara delades ut silver och brons, eftersom ingen nominerad ansågs kvalificerad för guldmedaljen. Ett FINT pris, med andra ord!

Gustav III:s maskeraddräkt

En av de bilder som vi har lagt ut på Wikimedia Commons har fått utmärkelsen Featured picture! Vi är väldigt stolta och glada över att våra bilder kommer till användning och att de som har röstat tycker att bilden är bra.

Den togs av vår fotograf Göran Schmidt 2006 som tillsammans med konservator Johanna Nilsson riggade maskeraddräkten. Dräkten har bara fotograferats några få gånger och länkar till digitaliserade glasplåtar ser man längst ner på filen på Commons. Den är väldigt speciell, unik och skör och tas inte ofta ur sin monter på Livrustkammaren.

2006 pågick ett ventilationsprojekt på Livrustkammaren då delar av ventilationsrören byttes ut och bättre klimat skapades i montrarna. Då passade vi på att katalogisera och fotografera delar av samlingen som hade stått på samma plats sedan museet flyttade in 1978.

Arrangemanget av maskeraddräkten tog flera dagar och flera konservatorer var inblandade. Johanna berättar att de diskuterade fram och tillbaka om masken skulle hängas upp framför "ansiktet" eller om det såg för läskigt ut med tanke på att det inte finns någon människa inuti som dräkten sitter på. Vi ser att resultatet av diskussionen blev bra.

På senare tid har Erik Lernestål tagit nya fantastiska bilder av maskeraddräkten men de har han lyckats ta genom monterglaset. Inte sedan 2006 har dräkten varit ute för fotografering. Tur då att bilden är så uppskattad!

/Karin

Vi har gett oss pang på massfotograferingen igen...

...och först i kön står bössor! Snart fylls arkivet med nya högupplösta bilder på skjutvapen. Här följer lite bilder på hur det kan se ut under ett photo shoot. Nästan alla vapnen är vackert dekorerade vilket gör arbetet ännu roligare, dock stundtals smått distraherande.

Intendent och producent Sara står redo att lyfta av geväret så att nästa vapen kan hängas upp

Fotograf Erik och Digital samordnare Linnéa spanar in resultaten

Dags för nästa i tur

 (pun intended)
//Amanda

Bilder av Kristina - en av utställningarna som lever vidare på nätet

Bilder av Kristina 19 april 2013 - 5 januari 2014
Livrustkammaren

Tack vare vår digitala tillgänglighet lever våra utställningar idag vidare på nätet. I utställningen Bilder av Kristina (19 april 2013 - 5 januari 2014) på Livrustkammaren mötte vi en av Sveriges mest kontroversiella personer - drottning Kristina. Få har varit så omdiskuterade och bilderna av den svenska 1600-talsdrottningen är lika skiftande som motstridiga. I Bilder av Kristina samsades historia med nutid, historiska porträtt med samtidskonst och ljudinstallationer med autentiska föremål.


Kristina var barnet som aldrig fick vara barn, protestanten som blev katolik, kvinnan som kröntes till kung, drottningen som lämnade sin tron. I utställningen mötte vi föreställningar om Kristina sedd genom såväl historiens som vår egen tids ögon. Vad var det egentligen som formade bilden av henne? Hur har t ex maktstrukturer, religion och genus spelat in? Vi fick följa henne från ensam barndrottning till självständig kvinna i Rom och dagens ”Queer Queen”.

Drottning Kristina målad av Abraham Wuchters

I samband med utställningen skapades en pinterestboard på Livrustkammarens pinterest med samlade bilder av drottning Kristina, dessa bilder ligger kvar, pinnas om, och fortsätter på så sätt att spridas och ge inspiration i olika sammanhang.

Digitalisering av Kristinas brev

En sida av Kristinas många brev till Decio Azzolino

Drottning Kristina författade enorma mängder brev och skrivandet var en viktig del av hennes vardag. I Riksarkivet finns 80 brev som Kristina skrev (mellan maj 1666 till november 1668) på franska till kardinal Decio Azzolino. Livrustkammaren har låtit Riksarkivet digitalisera breven och dessa finns nu tillgängliga via Wikimedia Commons.

Breven innehåller såväl personliga aspekter kring Kristinas relation med Azzolino som allmänna reflektioner och notiser kring pågående politiska skeenden i Kristinas samtid.

Vissa stycken i breven är skrivna med chiffer, en form av kryptering avsedd att skydda känslig information från att läsas av fel ögon. För breven finns en s k chifferklav, vilket är nyckeln till att förstå de krypterade styckena i breven. I de brev som Kristina skrev till Azzolino används två olika chiffer, det ena för personliga meddelanden, det andra för mer officiella ärenden som ändå var av känslig karaktär – att skriva med chiffer var vanligt förekommande under den här tiden då posthanteringen var mycket osäker och brev kunde lätt hamna på villovägar.

Breven har som sagt publicerats på Wikimedia Commons där de är tillgängliga för en rad olika användningsområden. Från Wikimedia Commons kan breven t ex kopplas till olika artiklar på Wikipedia, eller publikationer på t ex Wikisource. Breven kan även användas som spännande källmaterial för övning av handskriftsläsning, eller som källmaterial för akademiska uppsatser inom ämnen som lingvistik, historia, idéhistoria, etc.

The Unstraight Museum

Bössa ägd av drottning Kristina

Utöver pinterest och digitaliseringen av breven finns, som vanligt, bilderna tillgängliga i vårt arkiv, fria att använda. I samband med denna utställning bidrog vi också till The Unstraigt Museums samling. 

The Unstraight Museum är en webbplats som dokumenterar historien ur ett HBTQ-perspektiv. Livrustkammaren bidrog med några av Drottning Kristinas föremål som du kan läsa mer om här.



//Amanda

psst. Läs mer om utställningen Bilder av Kristina här.

Vi på Wikipedia

Vi har tidigare berättat om Centralmuseernas samarbete med Wikipedia som vi deltar i. Wikipedia är det perfekta forumet för oss att nå ut med våra museers kunskapsbank till en bred allmän publik på ett lättillgängligt sätt. Wikipedia är som ni vet en av de främsta källorna till kunskap på nätet och vi vill förstås vara med och se till att de artiklar som berör våra museers samlingar är korrekta, intressanta och lockar till vidare läsning.

Hittills är det framför allt artiklar rörande den Hallwylska familjens medlemmar som skapats, redigerats, rättats, givits bilder och korrekta källhänvisningar. Det är intressanta livsöden som behandlas i dessa artiklar och det har varit viktigt för oss att bidra med en kanal där museibesökaren eller den intresserade enkelt ska kunna tillgå en biografisk fördjupning som ger en vidare förståelse än vad en visning eller ett besök i museet kan göra. Wikipedia känns för oss som helt rätt plats att tillhandahålla den här informationen. Om du ”googlar” en person, till exempel, kan jag garantera en av de första träffarna du får är på Wikipedia.

Medlemmar ur familjen von Hallwyl framför sommarnöjet Hildesborg

Så varsågoda och fördjupa er i den Hallwylska familjens spännande historia! Och följ upp med ett fysiskt besök i museet i helgen vet ja.

Wilhelmina von Hallwyl

Walther von Hallwyl

Döttrarna 

Ebba von Eckermann, 

Ellen Roosval och 

Irma von Geijer och deras makar 

Wilhelm von Eckermann, 

Henrik de Maré, 

Johnny Roosval och 

Wilhelm von Geijer.

Wilhelminas föräldrar 

Johanna och 

Wilhelm Kempe.

Barnbarnet Rolf de Maré.
Godset Erikslund. 

Den schweiziska släkten von Hallwyl. 

Familjeföretaget Ljusne-Woxna.

Och Hallwylska museet i sig.

// Linnéa

3D-skanning av Erik XIV:s paradsköld

Det har hänt många spännande saker i vår verksamhet den här veckan!
På Skoklosters slott förbereder man inför våren och sommaren. I onsdags utsågs Stockholms favoritmuseum och i gruppen bästa personal kammade Hallwylska museet hem vinsten. På Livrustkammaren förbereder man inför den kommande utställningen Maktspel - ett kostymdama i Livrustkammaren.

Hos oss på Digitala museet kom 3D skaparna på besök och utförde en 3D-skanning av Erik XIV:s paradsköld! Det var en häftig process att få vara med om och något vi velat genomföra länge. Syftet med detta är en utökad tillgänglighet till museiföremål. 3D-utskrivna föremål är, till skillnad från originalen, ok att känna och ta på vilket ger besökaren möjlighet att studera föremålen närmre och på så vis också ta ett steg in i vår historia. Det kan göra besöket mer interaktivt, kanske främst för barn och synskadade men även för övriga besökare.

Vi väntar på att få se det färdigställda slutresultatet och syftet med detta projekt är att fullfölja så många som möjligt av alla möjligheter det ger!

Främst att lägga upp filen på nätet så att man som privatperson ska kunna skriva ut sin egna kopia av Erik XIV:s sköld. Det har skrivits en del i media om vapen som går att skriva ut med en 3D-printer så vi tyckte att det var en bra idé att erbjuda en sköld ;)

Vi hoppas även lägga upp en bearbetat version på hemsidan i vår kommande webbutställning om Erik XIV där man ska kunna studera skölden i detalj, zooma in och vrida och vända på den i 360 grader.

Detta ger personer som inte kan komma till museerna möjlighet att få se och utforska våra föremål.

Ett framtida projekt blir kanske att skriva ut föremål i 3D för besökare att faktiskt ta på. Skölden är utsmyckad med fantastiska, detaljerade, reliefer - alla slagna för hand och är därför spännande att få studera och känna på. En annan tanke är att samarbeta med TV-spels industrin, vem skulle inte vilja ge sig ut och slåss mot drakar i Skyrim i Erik XIV:s rustning?

Tillsammans placerade vi ut små magneter på skölden och klisterlappar runt om.

Färdigplacerat!

En första testrunda med skannern körs och ett nät av de märken vi placerat ut börjar synas på skärmen.

Spännande att få se skölden växa fram på skärmen.

Med scannern i högsta hugg.

Själv drömmer jag om att få skriva ut en version i knallrosa plast. Och ser framför mig hur jag fyller hela lägenheten med museiföremål utskrivna i färgglad plast. Är så kul att få vara med och driva denna utveckling tillsammans med mina kollegor!

// Amanda