Workshop om uppladdning av bilder till Wikimedia Commons

Just nu pågår en workshop i Livrustkammaren som gäller uppladdning av bilder till Wikimedia Commons. Arrangemanget är ett led i den pågående pilotstudien som drivs inom ramen för det nystartade samarbetet mellan Centralmuseerna och Wikimedia Sverige. http://www.mynewsdesk.com/se/view/pressrelease/centralmuseerna-wikipedia-sant-765888

På programmet står:
- Upphovsrätt och licenser – kort genomgång
- Olika bildpolicy vid museerna – diskussion och reflektion
- Wikimedia Commons – presentation av tjänsten
- Uppladdning till Wikimedia Commons – kravbild och praktiska övningar (både enstaka bilder och vad som behövs inför en batch upload). 

Här presenterar Sven Rentzog (Nordiska museet) och Karin Nilsson (Digitala museet, LSH) dagens program.

// Fredrik Andersson – Digital samordnare

Edit-a-thon på Livrustkammaren

Fredrik från Digitala museet redigerar artikeln om drottning Kristina. 

I maj i år fastställde Centralmuseernas samarbetsråd och Wikimedia Sverige en avsiktsförklaring som går ut på att museerna i samarbete med Wikimedia ska producera kvalitativt sakinnehåll på Wikipedia. Vi välkomnar avsiktsförklaringen och deltar nu i ett pilotprojekt som syftar till att få igång innehållsproduktionen. Eftersom Wikipediaredigering inte är helt enkel behöver vi en hel del hjälp.

I måndags kom Axel Pettersson från Wikimedia Sverige till Livrustkammaren för att lära oss museimänniskor mer om Wikipedia. 18 deltagare från olika centralmuseer fick prova att redigera, lägga in länkar och göra ordentliga källhänvisningar. Axel berättade om tanken bakom Wikipedia och visade oss hur ändringar i artiklarna stöts och blöts i utförliga, interna diskussioner. Vi pratade också om hur man avgör vilka ämnen som lämpar sig att skriva om och vi fick ta del av Wikipedias relevanskriterier.

Vi jobbade på från nio på morgonen till tre på eftermiddagen. Det var intensivt, men roligt och lärorikt och det gav oss definitivt mersmak för Wiki-arbete, vilket är bra eftersom vi har en hel del sådant framför oss. Inom projektet Öppet bildarkiv kommer vi att lägga ut bilder på Wikimedia och inför den kommande Kristinautställningen på Livrustkammaren kommer vi också att lägga ut material på både Wikimedia och Wiki Source. Dessutom har vi ju förbundit oss att redigera artiklar med anknytning till våra museers specialområden. 

Efter måndagens edit-a-thon är vi mer förberedda för arbetet som vi har framför oss, men blev samtidigt ännu mer medvetna om komplexiteten i Wiki-världen. Det lär ta tid att bli en fullfjädrad wikipedian.

//Sara Dixon, indendent/producent

Linnéa och Sara från Digitala museet.

Ett litet smakprov...

Livrustkammaren beskrivs ofta som Sveriges äldsta museum. Insamlandet av museets samlingar påbörjades redan år 1628, men samlingarna har inte alltid funnits i det kungliga slottets källarvalv. Samlingarna har bytt bostad hela sjutton gånger! Under 1900-talets början befann sig de kungliga föremålen i … ja, var är bilden ovan tagen någonstans? Bilden visar Livrustkammarens basutställning så som den såg ut ca år 1915. Många av föremålen stod uppställda direkt i rummet, och trofésamlingen (fanorna) hängde utmed väggarna. 

Sedan ett antal år pågår ett digitaliseringsprojekt vid myndigheten med syfte att digitalisera myndighetens samling av 28 000 glasnegativ, och i dagsläget har ca 13 500 bilder framställts. I projektet ingår även bevarandeåtgärder i form av omkuvertering och rengöring av negativen. 

Bilden ovan är ett litet smakprov ur glasnegativsamlingen och denna samling utgör en del av alla de bilder som kommer att tillgängliggöras när projektet öppet bildarkiv är genomfört. 

Just nu pågår diskussioner med vår leverantör av databassystem gällande tekniska lösningar för publicering av alla högupplösta bilder. 

// Fredrik Andersson – Digital samordnare

Livrustkammaren på Historypin

Den kungliga slupen ros till Nationalmuseum

I år firar engelska drottningen, Elizabeth II, 60 år på tronen. Det firas lite här och där och bland annat på sajten Historypin. Eftersom Livrustkammaren har ganska mycket dokumentation från drottningens statsbesök i Sverige och Stockholm i maj 1983 så har vi anslutit oss till Historypins firande och lagt ut en liten samling bilder från besöket.

Öppet bildarkiv: filformat och bildstorlek

Inför det kommande projektet Öppet bildarkiv, som är beskrivet i ett inlägg nedan, har vi börjat diskutera lite olika lösningar för hur vi ska tillgängliggöra vårt högupplösta bildmaterial, och i dessa diskussioner har ett antal frågetecken uppstått som vi hoppas att ni kan hjälpa oss med.

I ett tidigare projekt inom LSH har riktlinjer för arkivering av digitala bilder satts upp och alla högupplösta

bilder som arkiveras idag sparas i två exemplar. Det ena exemplaret utgör ett digitalt negativ, där filformatet för digitalt födda bilder (från digital systemkamera) är DNG, medan filformatet för digitaliserade bilder (från analogt bildmaterial) är TIFF. Detta negativexemplar sparas obearbetat, med kamerans alternativt skannerns färgrymd, och med 16-bitars bitdjup. Det andra exemplaret är en s.k. masterfil, d.v.s. en bearbetad bild, som färdigställs för att kunna användas till tryck, webbpublicering, etc. Dessa bilder sparas i filformatet TIFF, i Adobe RGB, med 8-bitars bitdjup och sparas med ca 100 mb filstorlek. Vi har valt dessa kriterier för arkivering dels för att bilderna ska kunna nyttjas i ett långt framtidsperspektiv, dels av kostnadsmässiga skäl (det skulle gå att arkivera ännu större bilder, men lagringsutrymme är tyvärr en ekonomisk faktor som vi måste ta hänsyn till).

Inför att vi ska tillgängliggöra vårt högupplösta bildarkiv så undrar vi vilket/vilka filformat och vilka filstorlekar vi ska använda oss utav.

Ett alternativ är att vi tillgängliggör bilderna i JPEG-format, med väldigt låg komprimeringsgrad (d.v.s. större filer, men utan att bildfilerna tar ”skada” av JPEG-formatets komprimering). En högupplöst bild skulle kunna tillgängliggöras i A3-format, och hålla en filstorlek kring ca 10-15 mb. Vi skulle även kunna tillgängliggöra bilderna i ett mindre format, A4, med en filstorlek om ca 3-5 mb.

Eller finns det användningsområden för de högupplösta bilderna som gör att TIFF-formatet är att föredra?

Och vore det intressant att kunna ta del av de s.k. negativfilerna? (det finns t.ex. en samling digitaliserade glasnegativ där det vore möjligt att tillgängliggöra negativen, så att man som användare själv får ”framkalla” bilden så som man vill ha den).

Hjälp oss gärna med dessa funderingar!


/ Fredrik Andersson - Digital samordnare

Öppet bildarkiv med hjälp av Vinnova

Kulturarvet behöver bli mer tillgängligt och lättare att vidareanvända! Det finns en
stor potential i återanvändandet av öppna data från kulturarvsinstitutionerna i form
av rådata, semantisk länkad data och bilder. Därför startar vi nu projekt
Öppet bildarkiv!

2011 publicerades föremålsinformationen om  LSH:s samlingar (ca 80 000
samlingssposter) genom webbgränssnittet eMuseumPlus. Där kan man
söka efter föremål med tillhörande bild samt de personer som t.ex. ägt eller
brukat föremålet (ca 40 000 personer och organisationer). Informationen
om föremålen är också levererad till K-samsök. Datan är licensierad i CC0. 

I dagsläget kan man söka efter föremål i databasen online och utifrån en
eventuell träff med bild kontakta myndigheten för att beställa denna i
högupplöst format. En intendent skickar då bilden med en nedladdningslänk
via en FTP-server. LSH har under några år tagit ut avgifter för att
tillhandahålla dessa digitala bilder. Nu har myndigheten fattat
beslutet att från och med nästa år fritt tillgängliggöra de digitala bildsamlingarna.

I projektet Öppet bildarkiv ska vi, i enlighet med den väntade utökningen av
PSI-direktivet då även museer inbegrips, tillgängliggöra myndighetens
högupplösta bildarkiv och göra bilderna fria att vidareanvända för 
icke-kommersiellt och kommersiellt bruk, både via LSH:s egen webbplats
och via K-samsöks API. För att användbarheten ska vara största
möjliga ska bilderna vara strukturerade i maskinläsbart format,
ordentligt licensierade och innehålla relevant metadata. Det måste vara
lätt för användaren att hitta och vidareanvända bilderna. Vi vill att
skolelever ska kunna använda bilderna i sitt skolarbete, att innovatörer
som vill bygga användbara appar ska kunna sälja dem för 7 kronor
(eller dyrare) och att forskare ska kunna studera föremål på nära
håll via högupplösta bilder.

Alla bilder som är digitaliserade eller digitalt födda kommer att tillgängliggöras
utan kostnad för användaren. Analoga bilder som förvaltas av myndigheten
kommer att digitaliseras på begäran till en marginalkostnad. Därefter
tillgängliggörs även dessa kostnadsfritt.

Informationen och bilderna från LSH behöver också sättas in i ett
större sammanhang. När leveransen till K-samsök byggs ut för att kunna
leverera högupplöst bildmaterial skapar vi samtidigt möjligheten att
leverera information om historiska personer och historiska händelser.
Genom den semantisk länkade information kan allmänheten hitta
t.ex. alla föremål som är knutna till Gustav II Adolf eller till Slaget vid Lützen.
I Europeana blir informationen en del av ett internationellt nät av
kulturarvsinformation som bidrar till kunskapsuppbyggnad och tillväxt.

För att genomföra detta projekt innan årsskiftet har vi nu fått bidrag från
Vinnovas utlysning Öppna datakällor. Det är vi oerhört glada och
tacksamma för!

/Karin Nilsson

Fotosafari på Hallwylska museet

Snart är det dags! Den 11 juni bjuder Wikimedia Sverige och Hallwylska museet in till fotosafari. 15 stycken fotoentusiaster samlas på museet klockan 16, får en visning av museet och får sedan under kvällen fotografera i museet med personalens stöd och hjälp. Vad som förevigas beror på fotografernas intressen. Bilderna licensieras med öppna licenser och laddas både upp till Wikimedia commons och läggs i museets databas för att illustrera samlingarna. På fredag samma vecka blir det Edit-a-thon, där fotograferna och museifolk samlas och bearbetar informationen kring bilderna på Wikipedia.

Vi vill på detta sätt bidra till informationen på Wikipedia och öka antalet bilder, fria att vidareanvända, på Hallwylska museets föremål och miljöer. På ett snabbt och roligt sätt hoppas vi nå ut till nya användare och öka kunskapen kring museet och dess föremål.

Är du fotointresserad, tror du på fri kunskap och att tillgängliggöra kulturarv, anmäl dig här!

Välkommen!

PS I förra veckan undertecknade Centralmuseerna och Wikimedia Sverige en avsiktsförklaring och vi ser fram emot fler samarbeten under hösten!

Google Art-lansering i Paris.

Ingalill Jansson, ansvarig intendent för Google Art-projektet, var närvarande vid lanseringen av Google Art Fas 2 där våra museer är med. Lanseringen hölls på Musée d´Orsay i Paris den 3/4. Projektmedarbetare från hela världen samt press var närvarande. Talade gjorde bl a skaparna av projektet.

Vill du veta mer om Google Art, lyssna på Amid Sood, hjärnan bakom projektet, när han ger ett TED talk om att bygga museer på webben

Besök oss gärna på Google Art
Google Art Livrustkammaren
Google Art Skoklosters slott
Google Art Hallwylska museet

//Jens Mohr

Pinna tillsammans

Vi har friat till Europeana. Ett Pinterestfrieri. Vi frågade om de ville pinna bilder med oss och det ville de. Temat för pinnandet blir svenska kungligheter. Det är ganska lätt när ett av våra museer är Livrustkammaren och samlingarna består nästan uteslutande av föremål med kunglig anknytning. Nu har vi också bestämt att den första prövofasen är över och att det är dags att starta egna konton för Livrustkammaren, Hallwylska museet och Skoklosters slott.

En ganska känd kung

Pinterest är ett fascinerande forum. Utan någon som helst marknadsföring upptäcks våra boards av människor från hela världen, som pinnar vidare och trycker på like-knappen. Dessutom upptäckte vi precis att vi även kan se vad andra användare pinnar från vår samlingsdatabas. Tidigare har vi, som alla andra, kunnat mäta trafiken på våra webbplatser, men vi har inte vetat hur besökarna har reagerat på det de har fått se. Nu kan vi se vad de tycker om, vad de är intresserade av. Det ger helt nya ingångar till betraktandet av museisamlingarna. 

I vår myndighets strategi står att vi ska inbjuda till delaktighet. Nu har vi tagit ett av många kommande kliv i den riktningen. 

Vi botaniserar i samlingarna

Det finns mycket spännande att upptäcka i Livrustkammarens, Skoklosters slotts och Hallwylska museets databas. De här fina skorna dök upp medan vi letade efter något annat. De har tillhört drottning Kristina, men finns på Skoklosters slott. Rätt välbevarade för att vara runt 350 år gamla. Här hittar du dem.

LSH i K-samsök

Målningen "Vertumnus" av Giuseppe Archimboldo
(1527-1593). (målningen finns på Skoklosters slott) 

Sedan ett antal veckor finns Livrustkammarens, Skoklosters slotts och Hallwylska museets föremål tillgängliga via K-samsök. Äntligen ges möjligheten att söka bland de tre museernas fantastiska samlingar som innehåller bl.a. måleri, vapen, möbler och dräkter. Samtidigt ges möjligheten att hitta lite mer udda inslag i de tre museernas samlingar, föremål som besökare inte vanligtvis kan få ta del av vid ett museibesök.

De tre museerna ingår sedan 1978 i en statlig myndighet där arbetet med att digitalt registrera har pågått sedan myndighetens början. Att med datorns hjälp registrera och katalogisera föremålssamlingar påbörjades på Skoklosters slott redan 1967 då slottet köptes av svenska staten. 
Den s.k. Skoklosterblanketten har här sitt ursprung, en blankett som konstruerades inför dataregistreringen av föremålssamlingarna. Blanketten har sedan använts flitigt av många museer runt om i landet. Från den allra tidigaste dataregistreringen har sedan flera olika databassystem använts för registrering och katalogisering av de tre museernas samlingar.


År 2008 påbörjade Livrustkammaren, Skoklosters slott och Hallwylska museet ett stort databasprojekt där flera olika databassystem inom myndigheten migrerades till ett gemensamt system – MuseumPlus. Utöver de tre museernas föremålssamlingar finns även Skoklosters slotts boksamling och Livrustkammarens boksamling i det gemensamma systemet. Databasprojektet hade som mål att sammanföra museernas samlingar, men framför allt att tillgängliggöra dem.

Under 2011 har databasen publicerats på LSH:s webbplats och med hjälp från Riksantikvarieämbetet har informationen kunnat skördas till K-samsök. I K-samsök finns i dagsläget 66129 föremål och 19050 böcker. Bland dessa föremål och böcker visas 27024 med bild, och arbetet med att digitalisera och fotografera samlingarna fortsätter löpande i samband med utställningsprojekt och publikationer.

Att kunna bidra med information till K-samsök är ett viktigt arbete för de tre museerna. Möjligheten till samsökning bland många museisamlingar ger nya och spännande förutsättningar att kontextualisera föremålen.



Se Vertumnus i Kringla (via K-samsök)

// Fredrik Andersson - Digital samordnare

Meningen med Pinterest

Vi hänger med i vår tid och har ett konto på Pinterest. Där pinnar vi hittills mest kungligheter, eller närmare bestämt drottningar. Ännu närmare bestämt kan man säga att vi pinnar drottning Kristina och britternas drottning Elizabeth II. Detta har sina skäl. Om Kristina ska Livrustkammaren göra både utställning och publikation nästa år. Elizabeth har suttit 60 år på tronen och det firar Google och HistoryPin tillsammans. Vi tänkte lägga upp lite bilder från det brittiska statsbesöket 1983 på HistoryPin så småningom och värmer därför upp lite på Pinterest.

De senaste veckorna har vi noterat att bland de sociala medier som vår myndighet använder, så genererar Pinterest utan konkurrens mest aktivitet bland användarna. Varje dag kommer nya meddelanden från hela världen om vilka som pinnar våra bilder och följer våra anslagstavlor (ja, boards alltså) och ändå har vi inte varit särskilt aktiva själva. Det är stor skillnad mot t ex Twitter, där man märker en aktivitet bland följarna i några timmar efter ett nytt inlägg, men där det tystnar om vi inte följer upp med en ny tweet.

Om vår verksamhet bara handlade om att skapa uppmärksamhet så skulle Pinterest vara en vinnare och vi skulle sannolikt ägna mycket mer tid och energi åt att hantera vår aktivitet där. Men vi har ju ett annat uppdrag. Vi ska tillgängliggöra, fördjupa, kontextualisera. Vi är den digitala förlängningen av den klassiska museiverksamheten. Vi skapar innehåll. Gör vi det på på Pinterest? Kan man säga att det är innehållsskapande att sätta en kartnål på några foton i cyberrymden? Sanningen är att vi inte vet. Inte än.

Vi ser det så här:
Ibland kan det vara befogat att göra något bara för sakens skull. För att navigera i den digitala världen så måste vi våga gå på upptäcktsfärd, annars kommer vårt spår att vara smalt och rakt och ganska tråkigt. Vi måste testa att vara med på platser som Pinterest, även om vi inte riktigt vet vart det leder, för om vi inte testar så kommer vi aldrig att få veta. Och styr man in på en ny liten stig, så dyker det ofta upp en annan, ännu mer spännande stig lite längre fram. Vi samlar på oss nya verktyg och kunskaper under vägen och vi är helt säkra på att alla våra aktiviteter korsbefruktar varandra i förlängningen.

Vi fortsätter alltså på Pinterest och ni får gärna följa oss där. Digitala Museet heter vi. Själva meningen med pinnandet kommer vi helt säkert att återkomma till och även till det lilla problemet som kallas Upphovsrätt. På återseende!

//Sara

I Google Art

Google Art har gått in i sin andra fas och nu finns Livrustkammaren, Skoklosters slott och Hallwylska museet med! Invigningen var i går kväll på Nationalmuseum och invigdes av kulturministern!

Digitala museet - ett manifest?

Som första inlägg på vår alldeles nya blogg tänkte Digitala museet - Livrustkammarens, Skoklosters slotts och Hallwylska museets enhet för digitala frågor - presentera våra tankar om hur ett digitalt museum kan arbeta. Eller snarare hur vårt digitala museum ska arbeta. Är det en strategi? Är det ett manifest? Vi får väl se. Det är i alla fall inga budord, ingen har tagit fram något granitblock och huggit in några regler. Vi har en grundläggande riktning utstakad, men vägen dit måste få lov att ringla sig lite hit och dit, så att vi får koll på det omgivande landskapet.

Nåväl, så här har vi tänkt:

1. Vi startar en blogg och börjar med att förklara att vi har börjat blogga, vilka vi är och vad vi vill med vår blogg. 
   1. Vi vill arbeta i ett öppet klimat
   2. Vi vill dela med oss av våra tankar kring digitalisering, sociala medier och allt annat som rör museiarbete på det digitala planet.
   3. Vi vill helst få igång en diskussion om de frågorna och byta erfarenheter med andra institutioner, personer och företag.
   4. Vi vill också informera om vår verksamhet, helst i realtid.
   5. Vi reagerar på omvärlden.

2. Vi bloggar åtminstone några gånger per vecka, men hellre många och korta inlägg än få och långa (fast långa är också bra).
3. Vi lägger upp mycket bilder, för det är roligare.
4. Vi twittrar allt som vi bloggar och de flesta av våra övriga aktiviteter i sociala media.
5. Vi ningar våra bloggposter också (tror vi, ska undersöka lite mer).
6. Vi korsbefruktar vårt sociala mediedeltagande – vi bloggar våra Pinterest-, Flickr- och History Pin-aktiviteter.
7. Vi undersöker och prövar nya sajter, verktyg, program och appar och bloggar om det.
8. Vi bloggar självklart om vårt deltagande i museernas utställningar och andra aktiviteter.

Se där - en start. Nu kör vi. Layout och typsnitt och sånt är inte riktigt klart än, men det kommer inom kort.