Workshop om MOVIO

Förra veckan var det äntligen dags för workshop om MOVIO - utställningsverktyget som jag skrivit om tidigare, som vi har testat i AthenaPlus-projektet. Det kom runt 20 nyfikna deltagare från olika museer i Sverige. De fick en genomgång av vad MOVIO är och vad verktyget kan möjliggöra och fick också chans att testa verktyget på plats. Vi kunde samla in flera genomtänkta synpunkter att föra fram till utvecklarna och flera av workshopens deltagare var intresserade av att genast bygga en egen virtuell utställning med hjälp av MOVIO.

Utöver MOVIO berättade vi om CityQuest - en app som möjliggör en typ av "guidade" promenader där man med hjälp av ledtrådar på sin smartphone tar sig fram genom en stad eller en byggnad.

Vi lär få anledning att återkomma om CityQuest här på bloggen - det är en riktigt kul app!

/Linnéa

Hårddisken har puttrat klart!

Under några veckor har hårddisken stått och puttrat. Det tar lite tid att ladda upp drygt 6000 högupplösta bilder till Wikimedia Commons, men nu är de uppe! Resultatet, sammanlagt över 27 000 bilder.

De nya bilderna är, precis som tidigare, högupplösta tif-filer med en stor mängd information kopplat till sig. En av de nya bilderna är en av mina favoritbilder. Den föreställer Hedvig Elisabeth Charlottas brudklänning från hennes bröllop med Karl XIII. Bilden är tagen i omgången på Skoklosters slott och det finns en längtan i den bilden som gör den så ovanligt vacker.

Foto: Erik Lernestål (CC BY-SA) Se bilden på Wikimedia Commons

Personerna, som till exempel har burit dräkterna, är kopplade till Wikipediaartiklar och den som vill veta mer om deras bröllop kan fördjupa sig och läsa mer. Bilderna är också kopplade till andra föremål, som andra delar av klänningen som har andra nummer. Anledningen till att vi kan delge så mycket information om föremålen är att den är hämtad direkt från vår samlingsdatabas.

2,7 miljoner sidvisningar har bilderna från Livrustkammaren, Skoklosters slott och Hallwylska museet genererat sedan förra gången. Det är ju en ofattbar stor mängd och vi är glada över att kunna sprida våra bilder så långt och brett. Nu har vi arbetat mer med att länka in bilder från Wikimedia Commons till artiklar på Wikipedia och vi byter ut sämre bilder på måleri mot nya, bra bilder. Hjälp oss gärna med att använda bilderna precis så som du tycker är bäst!

/Karin

Skrivstugan

Igår hölls skrivstugan som vi planerat tillsammans med Vasamuseet och Wikimedia Sverige. Uppslutningen var stor och flera artiklar rörande stormaktstid på Wikipedia redigerades. Föredragen lockade till diskussion och inspirerade till fortsatt artikelskrivande. Visningar av utställningen Samtidigt/Meanwhile och det Wikipediabaserade touchbordet där visade ett nytänkande användningsområde för Wikipediainformation.

Foto: Miguel Herranz

Nästa skrivstuga ordnas under våren av Historiska museet, Nordiska museet och Livrustkammaren på temat döden. Mer information kommer, varmt välkomna då!

/Linnéa

MOVIO

Är du intresserad av ett verktyg för att bygga digitala utställningar? I så fall har du chansen att under en halvdags workshop den 18 november få stifta närmare bekantskap med Movio, ett verktyg som utvecklas inom ramen för EU-projektet AthenaPlus.

Movio är ett verktyg specialanpassat för kulturarvsinstitutioner, som innehåller roliga specialfunktioner såsom tidslinjer, kartor och kan hämta information från samlingsdatabaser och Europeana. Movio, som är byggt på öppen källkod, är lätt att lära sig och har verktyg för att bygga snygga digitala utställningar och appar som man inte behöver vara programmerare, eller anlita externt it-stöd, för att hantera. Movio passar utmärkt för att presentera ett forskningsprojekt, en del av samlingarna eller som komplement till en pågående utställning.

Inom AthenaPlus projektet har Livrustkammaren och Skoklosters slott med Stiftelsen Hallwylska museet tillsammans med Nationalmuseum utvärderat Movio och tagit fram en pilotutställning. Den här utställningen kommer att presenteras under dagen. Vi vill gärna höra vad du tycker att ett verktyg för digitala utställningar borde innehålla. Därför kommer vi under workshoppen att be dig om hjälp med utvärdering av både pilotutställningen och verktyget. Movio är under löpande utveckling, så här finns det chansen att påverka ett lovande verktyg! Det finns även en nyproducerad tilläggsmodul, CityQuest, med vilken man kan skapa guidade stads- och/eller museiturer bl.a. med hjälp av QR koder. Vi kommer också att visa den här modulen under dagen.

  

Workshopen vänder sig till alla som är intresserade av att använda verktyget, både som ett stöd i arbete med att skapa digitala utställningar och för att dela med dig av vad du som användare vill se och göra i en digital utställning. Det är begränsat antal platser så det är först till kvarn som gäller. 

Anmälan görs till moa.ranung@riksarkivet.se senast den 8 november.

Kom på skrivstuga om stormaktstid!

Livrustkammaren och Skoklosters slott ordnar tillsammans med Vasamuseet och Wikimedia Sverige, inom ramen för Centralmuseernas samarbete, en skrivstuga på temat stormaktstid. Vi tror och hoppas att flera av våra bloggläsare är intresserade av att bidra med sin kunskap på området. Det är också ett bra tillfälle att lära sig om Wikipedia, hur det fungerar och hur man skriver artiklar där. Det blir också tillfälle att träffa kolleger, lyssna på flera kortare föredrag på ämnet stormaktstid och få visning av utställningen Meanwhile/Samtidigt och dess Wikipediabaserade kartfunktion.

Datumet är den 5 november, platsen är Vasamuseet, detaljerat program och information hittas här: https://sv.wikipedia.org/wiki/Wikipedia:Skrivstuga/Skrivstuga_om_stormaktstiden

Vill du vara med, bara en stund eller hela dagen, så skicka ett mail till oss eller anmäl dig på Facebook, här: https://www.facebook.com/events/1474213329532948/

Sprid gärna vidare - alla är välkomna till skrivstugan!

AthenaPlus i Rom

I början av oktober åkte vi till Rom för workshop, konferens och plenarmöte för projektet AthenaPlus.

Vi har inom ramen för projektet varit piloter för det digitala utställningsverktyget MOVIO. Vi har vridit och vänt på verktyget och testat alla tänkbara funktioner. Vi har funderat mycket på hur verktyget skulle kunna förändras och förbättras för att passa institutioner av vårt slag. På workshopen fick vi höra om hur våra synpunkter tagits emot av utvecklarna och det var roliga nyheter! Nästan alla våra förslag hade kunnat införlivas i verktyget och många brister som vi påpekat hade åtgärdats. Därför ser vi mycket fram emot att så småningom få visa MOVIO för kolleger och intresserade här i Stockholm.

Konferensen, som hölls dagen efter workshopen, bjöd på många intressanta föredrag. Många med italienskt fokus men också internationella talare fanns på programmet. Några av de mest intressanta för vår del var Rijksmuseums presentation av weblösningen Rijksstudio samt Smithsonians beskrivning av arbetet med 3D-scanning. Mycket inspirerande!

Dagarna avslutades med plenarmöte där projektets alla olika delar, och var vi står i dessa just nu, avhandlades. Nästa stora uppladdning av föremålsposter från våra museer till Europeana kommer att ske i början av nästa år.

Den svenska delegationen i AthenaPlus-projektet.
Vi på LSH, Riksarkivet och Nationalmuseum.

Trots ett fullspäckat schema hann vi se en och annan triumfbåge.

//Linnéa

Det fanns en skog bakom palatset...

Bakom en stor förmögenhet ligger för det mesta många människors arbete. Nu lägger vi ut en helt ny webbutställning som handlar om bakgrunden till familjen von Hallwyls stora rikedom och i förlängningen till Hallwylska museet.

Skogen i trakterna runt Ljusne.

Utställningen - om det nu är det vi ska kalla den - består av fem delar, eller teman. Vi berättar om företaget Ljusne-Woxna AB:s uppbyggnad, om det hårda och farliga arbete som många män måste utföra för att ge företaget framgång och om de arbetarprotester som uppstod därur. De två sista delarna handlar om livet på en liten bruksort som Ljusne och om den Hallwylska familjen och deras roller i affärsverksamheten.

Greveparet von Hallwyl med familj på trappan till villan i Ljusne.

Vi har använt samma webbmodul som till Upptäck museet-delen på vår webbplats. Den var från början tänkt att användas bara för det specifika syftet att berätta om själva museerna, men vi upptäckte snart att modulen är flexibel och passar bra för att presentera olika typer av material. Den nya utställningen krävde bara små anpassningar av webbverktyget.

Texterna har hållits korta, runt 150 ord som mest, men är i gengäld ganska många. Utställningen kan läsas som en berättelse, från början till slut, men det går också att hoppa mellan delarna och läsa lite här och lite där. Som vanligt strävar vi efter ett inkluderande språk. Det ska vara relativt lätt att förstå, även om läsaren kan få googla fram ett eller annat ord. Smidig meningsbyggnad är viktigare än att precis alla ord är lättbegripliga.

Efter den senaste uppdateringen av webbverktyget finns möjligheten att visa 3D-bilder och att zooma riktigt nära i högupplösta bilder, men de möjligheterna har inte använts för det här projektet.

Sågverksarbetare vid timmerbassängen där timret förvarades före sågning.

Målet är att skapa intresse och förståelse för en epok i Sveriges industriella historia och att belysa hur några få personers stora förmögenhet var beroende av många människors hårda slit och dessutom ett stort uttag av naturresurser. Den Hallwylska förmögenheten uppstod inte ur ingenting och vi tycker att det är viktigt att rikta strålkastarljuset mot förutsättningarna för det som kom att bli Hallwylska museet - skogen och arbetarna. En webbutställning passar särskilt bra för detta syfte, eftersom den inte har något bestämt slutdatum, utan kan få finnas kvar så länge den känns relevant. Vi tror och hoppas att den här historien kommer att vara relevant länge.

//Sara

Jag jobbar med webbutst... Vadå?

Inom kort kommer vi att lansera en ny webbutställning för Hallwylska museets räkning. Eller ska vi det? Ja, lansera ska vi. Frågan är om det är en "webbutställning" vi lanserar, eller vad man borde kalla den digitala sammanställning av ord och bild som snart dyker upp på Hallwylskas webbplats.

Vi har nyligen börjat arbeta med "webbutställningar", eller om vi ska kalla dem "digitala utställningar", på allvar och har inte så mycket konkreta resultat att visa upp än, men flera produktioner på gång. Utställningen om Erik XIV på Livrustkammarens webb är det senaste publicerade exemplet. Eller är det en utställning? Det kanske snarare är en "fördjupning". Det saknas vokabulär.

Jag tror att begreppet "utställning" i digitala sammanhang leder tanken fel. Åtminstone jag hamnar direkt i det fysiska rummet, jag tänker på föremål och bilder som besökaren kan vandra omkring bland. Den digitala utställningen behöver en definition och kanske ett nytt namn (även om jag inte har något bra exempel på lager - än).

Jag tänker att en digital utställning skiljer sig från andra digitala uttrycksformer genom att den:

• Kretsar kring ett begränsat tema.
• Består av ett noggrant urval och inte bara är en uppräkning av exempelvis museets alla svärd.
• Är formgiven på något vis, i stället för att bara vara en bildsatt artikel.
• Utgör en avgränsad enhet, ett virtuellt rum. Besökaren ska veta när hen går in i utställningen och när hen går ut. 

En digital utställning ska, enligt min mening, inte vara en webbadaptering av en fysisk utställning. Då förlorar man den fysiska utställningens speciella fördelar men vinner ingenting av de möjligheter som webben erbjuder. I stället bör man försöka ta vara på den frihet i förhållande till rummet som webbutställningen ger. Den kan kommunicera med andra webbsidor, genom länkar, och mellan sina egna delar. Den kan erbjuda flera nivåer av kunskapsinnehåll av olika svårighetsgrader. Den kan visa närbilder av oåtkomliga föremålsdelar som inte syns på ett föremål i en monter och den kan låta oss zooma in så nära att vi får detaljer som inte syns med blotta ögat och ge oss en upplevelse som är "verkligare än verkligheten". 

Vilka svårigheter möter vi då, som producenter av digitala utställningar? En stor utmaning är förstås att fånga besökarens intresse - och hålla kvar det. Det är mycket lättare att lämna en virtuell utställning än en fysisk. Den genomsnittliga webbesökaren har kort tålamod och måste snärjas snabbt och effektivt. Formgivningen blir viktig, tilltalet likaså. Vi vill väcka nyfikenhet och lust att upptäcka. Navigeringen är också en vital faktor. Det måste vara lätt att förstå hur informationen är strukturerad och hur man förflyttar sig. Samtidigt så får det gärna finnas en viss känsla av att jag som besökare är en upptäckare. Att jag hittar information som ingen annan har sett. Informationen kan med fördel ligga i ett par-tre nivåer, av olika fördjupningsgrad, så att den som är extra intresserad kan gräva lite mer och får en större belöning.

Allt detta är mer en intentionsförklaring än ett recept på hur man gör en lyckad - ja, vad ska det heta nu då? Låt oss kalla det webbutställning eller digital utställning så länge. Åtminstone i Sverige så befinner sig de museala webbutställningarna fortfarande i spädbarnsstadiet och vi har en bra bit kvar innan det finns ett rikt spektrum av förebilder att inspireras av. Arbetet nu liknar mer en exkursion genom okända marker. Nu har vi gett oss in i djungeln, nu måste vi ta oss vidare.

Fortsättning följer...

//Sara

LSH:s remissvar på PSI-utredningen

För en vecka sedan, den 15 augusti, var det sista dagen att lämna remissvar på PSI-utredningen, Ett steg vidare - nya regler och åtgärder för att främja vidareutnyttjande av handlingar. I vårt svar fokuserar vi på de frågor som rör oss som museer och vi sammanfattade våra åsikter så här:

LSH vill inledningsvis välkomna utvidgningen av PSI-direktivet till att även omfatta arkiv, bibliotek och museer. Vi ser allmänhetens tillgång till och vidareutnyttjande av sektorns handlingar som en del av vårt uppdrag. Med de undantag som ges till sektorn i betänkandet anser dock LSH  att PSI-lagen inte kommer att påverka utvecklingen i önskvärd takt.

LSH tillstyrker att inkludera arkiv, bibliotek och museer i PSI-lagen.

LSH tillstyrker att avgifter för att tillhandahålla offentliga handlingar regleras och begränsas.

LSH anser att om myndigheter får ta ut avgifter som täcker allt arbete övergår finiseringen för uppdraget till tredje part och därmed riskeras att avsikten med PSI-direktivet uteblir.  

LSH tillstyrker att handlingar som tillhandahålls av myndigheter ska få vidareutnyttjas.

LSH anser att handlingar bör tillhandahållas i maskinläsbart format för att ytterligare underlätta vidareanvändning.

LSH tillstyrker att myndigheter och kommuner elektroniskt ska publicera förteckningar över de handlingar som kan vidareutnyttjas.

LSH anser att Riksarkivet är en väl vald myndighet för att ansvara för att hålla andra myndigheters förteckningar tillgängliga i en gemensam portal.

LSH avstyrker att handlingar ska förmedlas genom föreslagen portal, och föreslår länkade data som ett bättre alternativ till handlingar i en portal.

LSH avstyrker att ett undantag införs för arkiv, bibliotek och museer i att ge exklusiva rätter.

LSH avstyrker att arkiv, bibliotek och museer ska ges undantag till skyldigheten att ange rättighetsinnehavare vid avslag om vidareutnyttjande pga URL.

LSH tillstyrker utredningens förslag om att ta fram en checklista för att utforma databaser med hänsyn till integritets- och säkerhetsaspekter.

Läs gärna hela vårt svar! Det finns här.

/Karin

Informationsdag om hur museer kan sprida sina bildsamlingar på Wikimedia Commons

Det börjar närma sig ett år sedan vi publicerade en stor del av våra bildsamlingar på Wikimedia Commons. I oktober 2013 publicerades ca 20 000 bilder med fria Creative Commons-licenser - licenser som tillåter såväl icke-kommersiell som kommersiell användning av bilderna ifråga.

Vi ville helt enkelt sprida våra digitala samlingar så stort och så långt som möjligt runt om i världen, och Wikimedia Commons möjliggör en fantastisk spridning av bildsamlingarna. Ni kan läsa mer om projektet på Wikimedia Commons samt i tidigare blogginlägg. 

Som ett led i det pågående samarbetet mellan centralmuseerna och Wikimedia Sverige bjuder vi in till en informationsdag där vi kan berätta mer om hur man publicerar museers bildsamlingar på Wikimedia Commons. Vi kommer att berätta och svara på frågor om projektet ifråga, övergripande kring förutsättningar och möjligheter, och mer detaljerat kring det konkreta och praktiska arbete som krävs för att få till en publicering av bilder i stor skala.

Från Wikimedia Sveriges sida deltar Axel Pettersson, projektledare för GLAM och André Costa, GLAM-tekniker. Från LSH:s sida deltar Karin Nilsson, chef för enheten Digitala museet, och Fredrik Andersson, digital samordnare på samma enhet. 

Mötet hålls tisdagen den 16 september på Livrustkammaren (Slottsbacken 3 i Stockholm) klockan 10. 

Alla som är intresserade av hur man kan sprida museers bildsamlingar på Wikimedia Commons är välkomna på denna informationsdag! 

Maila dock till digitalamuseet@gmail.com och berätta om ni kommer senast torsdagen den 11 september så vi vet hur många det blir, och sprid gärna detta blogginlägg till alla som kan vara intresserade.

AthenaPlus-projektet går framåt

I februari i år nådde AthenaPlus-projektet som vi deltar i en stor milstolpe. Mer än 800.000 metadataposter har laddats upp till portalen europeana.eu. Av dessa har vi bidragit med strax över 5000 föremålsposter. Projektet, som lanserades i mars 2013, vill bidra till att göra Europas rika kulturarv mer tillgängligt. 

Prestationen är ett stort steg på väg mot att förverkliga projektmålet – att bidra med 3,6 miljoner metadataposter till Europeana .

En annan del av projektet handlar om att stödja utvecklingen av nya applikationer och verktyg för att arbeta med, bearbeta, förbättra och tillgängliggöra digitalt kulturarv. Nästa steg för oss i projektet blir att testa och utvärdera ett av dessa verktyg – MOVIO. MOVIO kan användas för att skapa såväl digitala utställningar som appar och är alltså ett verktyg för att tillgängliggöra vårt kulturarv digitalt.

Som ni förstår blir det en intressant höst för oss i AthenaPlus-projektet. Utöver det spännande arbete som pågår här på hemmaplan väntar också nästa AthenaPlus-möte som går av stapeln i Rom i början av oktober. Då får vi en chans att träffa våra projektpartners runt om i Europa. 

Ja, fortsättning följer, helt enkelt! Och glöm inte att titta på våra föremål på Europeana.

/Linnéa

Amerikanskt museiguld

I söndags var Digitala museet på plats i Seattle för att ta emot American Alliance of Museums pris MUSE Award i klassen Open. Priset tilldelades Livrustkammaren, Skoklosters slott och Hallwylska museet för vårt arbete med Öppet bildarkiv.

Karin Nilsson och Fredrik Andersson med prisplaketten. 

Motiveringen på prisplaketten lyder: 

Gold MUSE Award  

In Recognition of the 

Highest Standards of Excellence 

In the Use of Media & Technology

For

Open

Open Image Archive Opens up 40,000

Swedish Images

Vi på Digitala museet är givetvis omåttligt stolta att vi har belönats med detta stora, internationella pris för allt det hårda arbete som föregick Öppet bildarkiv. Och priset kändes lite extra gott, när det uppdagades att ingen av de andra nominerade i klassen ansågs leva upp till den standard som krävdes för silver- eller bronsmedalj. Dessutom fanns det andra prisklasser, där det bara delades ut silver och brons, eftersom ingen nominerad ansågs kvalificerad för guldmedaljen. Ett FINT pris, med andra ord!

Gustav III:s maskeraddräkt

En av de bilder som vi har lagt ut på Wikimedia Commons har fått utmärkelsen Featured picture! Vi är väldigt stolta och glada över att våra bilder kommer till användning och att de som har röstat tycker att bilden är bra.

Den togs av vår fotograf Göran Schmidt 2006 som tillsammans med konservator Johanna Nilsson riggade maskeraddräkten. Dräkten har bara fotograferats några få gånger och länkar till digitaliserade glasplåtar ser man längst ner på filen på Commons. Den är väldigt speciell, unik och skör och tas inte ofta ur sin monter på Livrustkammaren.

2006 pågick ett ventilationsprojekt på Livrustkammaren då delar av ventilationsrören byttes ut och bättre klimat skapades i montrarna. Då passade vi på att katalogisera och fotografera delar av samlingen som hade stått på samma plats sedan museet flyttade in 1978.

Arrangemanget av maskeraddräkten tog flera dagar och flera konservatorer var inblandade. Johanna berättar att de diskuterade fram och tillbaka om masken skulle hängas upp framför "ansiktet" eller om det såg för läskigt ut med tanke på att det inte finns någon människa inuti som dräkten sitter på. Vi ser att resultatet av diskussionen blev bra.

På senare tid har Erik Lernestål tagit nya fantastiska bilder av maskeraddräkten men de har han lyckats ta genom monterglaset. Inte sedan 2006 har dräkten varit ute för fotografering. Tur då att bilden är så uppskattad!

/Karin

Vi har gett oss pang på massfotograferingen igen...

...och först i kön står bössor! Snart fylls arkivet med nya högupplösta bilder på skjutvapen. Här följer lite bilder på hur det kan se ut under ett photo shoot. Nästan alla vapnen är vackert dekorerade vilket gör arbetet ännu roligare, dock stundtals smått distraherande.

Intendent och producent Sara står redo att lyfta av geväret så att nästa vapen kan hängas upp

Fotograf Erik och Digital samordnare Linnéa spanar in resultaten

Dags för nästa i tur

 (pun intended)
//Amanda

Bilder av Kristina - en av utställningarna som lever vidare på nätet

Bilder av Kristina 19 april 2013 - 5 januari 2014
Livrustkammaren

Tack vare vår digitala tillgänglighet lever våra utställningar idag vidare på nätet. I utställningen Bilder av Kristina (19 april 2013 - 5 januari 2014) på Livrustkammaren mötte vi en av Sveriges mest kontroversiella personer - drottning Kristina. Få har varit så omdiskuterade och bilderna av den svenska 1600-talsdrottningen är lika skiftande som motstridiga. I Bilder av Kristina samsades historia med nutid, historiska porträtt med samtidskonst och ljudinstallationer med autentiska föremål.


Kristina var barnet som aldrig fick vara barn, protestanten som blev katolik, kvinnan som kröntes till kung, drottningen som lämnade sin tron. I utställningen mötte vi föreställningar om Kristina sedd genom såväl historiens som vår egen tids ögon. Vad var det egentligen som formade bilden av henne? Hur har t ex maktstrukturer, religion och genus spelat in? Vi fick följa henne från ensam barndrottning till självständig kvinna i Rom och dagens ”Queer Queen”.

Drottning Kristina målad av Abraham Wuchters

I samband med utställningen skapades en pinterestboard på Livrustkammarens pinterest med samlade bilder av drottning Kristina, dessa bilder ligger kvar, pinnas om, och fortsätter på så sätt att spridas och ge inspiration i olika sammanhang.

Digitalisering av Kristinas brev

En sida av Kristinas många brev till Decio Azzolino

Drottning Kristina författade enorma mängder brev och skrivandet var en viktig del av hennes vardag. I Riksarkivet finns 80 brev som Kristina skrev (mellan maj 1666 till november 1668) på franska till kardinal Decio Azzolino. Livrustkammaren har låtit Riksarkivet digitalisera breven och dessa finns nu tillgängliga via Wikimedia Commons.

Breven innehåller såväl personliga aspekter kring Kristinas relation med Azzolino som allmänna reflektioner och notiser kring pågående politiska skeenden i Kristinas samtid.

Vissa stycken i breven är skrivna med chiffer, en form av kryptering avsedd att skydda känslig information från att läsas av fel ögon. För breven finns en s k chifferklav, vilket är nyckeln till att förstå de krypterade styckena i breven. I de brev som Kristina skrev till Azzolino används två olika chiffer, det ena för personliga meddelanden, det andra för mer officiella ärenden som ändå var av känslig karaktär – att skriva med chiffer var vanligt förekommande under den här tiden då posthanteringen var mycket osäker och brev kunde lätt hamna på villovägar.

Breven har som sagt publicerats på Wikimedia Commons där de är tillgängliga för en rad olika användningsområden. Från Wikimedia Commons kan breven t ex kopplas till olika artiklar på Wikipedia, eller publikationer på t ex Wikisource. Breven kan även användas som spännande källmaterial för övning av handskriftsläsning, eller som källmaterial för akademiska uppsatser inom ämnen som lingvistik, historia, idéhistoria, etc.

The Unstraight Museum

Bössa ägd av drottning Kristina

Utöver pinterest och digitaliseringen av breven finns, som vanligt, bilderna tillgängliga i vårt arkiv, fria att använda. I samband med denna utställning bidrog vi också till The Unstraigt Museums samling. 

The Unstraight Museum är en webbplats som dokumenterar historien ur ett HBTQ-perspektiv. Livrustkammaren bidrog med några av Drottning Kristinas föremål som du kan läsa mer om här.



//Amanda

psst. Läs mer om utställningen Bilder av Kristina här.

Vi på Wikipedia

Vi har tidigare berättat om Centralmuseernas samarbete med Wikipedia som vi deltar i. Wikipedia är det perfekta forumet för oss att nå ut med våra museers kunskapsbank till en bred allmän publik på ett lättillgängligt sätt. Wikipedia är som ni vet en av de främsta källorna till kunskap på nätet och vi vill förstås vara med och se till att de artiklar som berör våra museers samlingar är korrekta, intressanta och lockar till vidare läsning.

Hittills är det framför allt artiklar rörande den Hallwylska familjens medlemmar som skapats, redigerats, rättats, givits bilder och korrekta källhänvisningar. Det är intressanta livsöden som behandlas i dessa artiklar och det har varit viktigt för oss att bidra med en kanal där museibesökaren eller den intresserade enkelt ska kunna tillgå en biografisk fördjupning som ger en vidare förståelse än vad en visning eller ett besök i museet kan göra. Wikipedia känns för oss som helt rätt plats att tillhandahålla den här informationen. Om du ”googlar” en person, till exempel, kan jag garantera en av de första träffarna du får är på Wikipedia.

Medlemmar ur familjen von Hallwyl framför sommarnöjet Hildesborg

Så varsågoda och fördjupa er i den Hallwylska familjens spännande historia! Och följ upp med ett fysiskt besök i museet i helgen vet ja.

Wilhelmina von Hallwyl

Walther von Hallwyl

Döttrarna 

Ebba von Eckermann, 

Ellen Roosval och 

Irma von Geijer och deras makar 

Wilhelm von Eckermann, 

Henrik de Maré, 

Johnny Roosval och 

Wilhelm von Geijer.

Wilhelminas föräldrar 

Johanna och 

Wilhelm Kempe.

Barnbarnet Rolf de Maré.
Godset Erikslund. 

Den schweiziska släkten von Hallwyl. 

Familjeföretaget Ljusne-Woxna.

Och Hallwylska museet i sig.

// Linnéa

3D-skanning av Erik XIV:s paradsköld

Det har hänt många spännande saker i vår verksamhet den här veckan!
På Skoklosters slott förbereder man inför våren och sommaren. I onsdags utsågs Stockholms favoritmuseum och i gruppen bästa personal kammade Hallwylska museet hem vinsten. På Livrustkammaren förbereder man inför den kommande utställningen Maktspel - ett kostymdama i Livrustkammaren.

Hos oss på Digitala museet kom 3D skaparna på besök och utförde en 3D-skanning av Erik XIV:s paradsköld! Det var en häftig process att få vara med om och något vi velat genomföra länge. Syftet med detta är en utökad tillgänglighet till museiföremål. 3D-utskrivna föremål är, till skillnad från originalen, ok att känna och ta på vilket ger besökaren möjlighet att studera föremålen närmre och på så vis också ta ett steg in i vår historia. Det kan göra besöket mer interaktivt, kanske främst för barn och synskadade men även för övriga besökare.

Vi väntar på att få se det färdigställda slutresultatet och syftet med detta projekt är att fullfölja så många som möjligt av alla möjligheter det ger!

Främst att lägga upp filen på nätet så att man som privatperson ska kunna skriva ut sin egna kopia av Erik XIV:s sköld. Det har skrivits en del i media om vapen som går att skriva ut med en 3D-printer så vi tyckte att det var en bra idé att erbjuda en sköld ;)

Vi hoppas även lägga upp en bearbetat version på hemsidan i vår kommande webbutställning om Erik XIV där man ska kunna studera skölden i detalj, zooma in och vrida och vända på den i 360 grader.

Detta ger personer som inte kan komma till museerna möjlighet att få se och utforska våra föremål.

Ett framtida projekt blir kanske att skriva ut föremål i 3D för besökare att faktiskt ta på. Skölden är utsmyckad med fantastiska, detaljerade, reliefer - alla slagna för hand och är därför spännande att få studera och känna på. En annan tanke är att samarbeta med TV-spels industrin, vem skulle inte vilja ge sig ut och slåss mot drakar i Skyrim i Erik XIV:s rustning?

Tillsammans placerade vi ut små magneter på skölden och klisterlappar runt om.

Färdigplacerat!

En första testrunda med skannern körs och ett nät av de märken vi placerat ut börjar synas på skärmen.

Spännande att få se skölden växa fram på skärmen.

Med scannern i högsta hugg.

Själv drömmer jag om att få skriva ut en version i knallrosa plast. Och ser framför mig hur jag fyller hela lägenheten med museiföremål utskrivna i färgglad plast. Är så kul att få vara med och driva denna utveckling tillsammans med mina kollegor!

// Amanda

Våra samlingar i Europa - AthenaPlus

En stor och viktig del av det arbete vi gör handlar om att tillgängliggöra vårt gemensamma kulturarv. Ni känner redan till vår samlingsdatabas på nätet. Nu har vi också inlett arbetet med att tillgängliggöra denna digitala information på den internationella platformen Europeana.

Projektet som vi medverkar i heter AthenaPlus, det sträcker sig från mars 2013 till augusti 2015. Över 40 museer och andra institutioner runt om i Europa deltar i projektet och målet är bland annat att tillsammans bidra med drygt 3,6 miljoner metadataposter till Europeana. Vi representerar Sverige tillsammans med Riksarkivet och Nationalmuseum.

I projektet ingår också mycket kvalitativt arbete med den digitala representationen av föremålen i våra samlingar. Vi arbetar ständigt med att förbättra, förtydliga och förnya informationen i vår databas och detta arbete blir extra viktigt och prioriterat i ett projekt som AthenaPlus. Så räkna med att se små förbättringar i den digitala informationen även i vår egen samlingsdatabas på nätet framöver!

Som ett första steg in i projektet har vi nyligen levererat cirka 5000 föremålsposter från vår databas till Europeana och de kommer blir synliga inom kort. För vår del fortsätter projektet med att lösa de tekniska bitar som ännu inte fallit på plats och att förbättra informationen och gränssnittet för våra poster i Europeana.

Projektet fortsätter också med mer övergripande förbättringar från Europeanas sida för att skapa en fullgod portal för all den information som vid projektets slut kommer att ha levererats från Europas alla olika hörn.  

Europeana

AthenaPlus

Vår samlingsdatabas

// Linnéa

Spara och använd våra bilder!

För att underlätta användningen av vårt bildarkiv har vi idag publicerat en instruktionstext. Texten förklarar hur du sparar ner de bilder du vill ha till din dator, hur du ser om de finns högupplöst och var du kan läsa mer om bildernas licens. Du hittar sidan här.

/ Amanda

Ta en tur på museet - utan att lämna fåtöljen.

Vi har skrivit tidigare om vårt samarbete med Google Art Project/Google Cultural Institute, där vi visar konstverk från de tre museerna. Nu finns också de fina panoramabilderna, som togs i våras, till beskådande, så att webbesökaren kan gå på rundtur i museerna. Google kallar det för Museum View.

Här finns Skoklosters panoramabilder.

Här hittar ni Hallwylska museet.

Och här har vi Livrustkammaren.

Panoraman av det här slaget gör museerna tillgängliga för personer som annars inte kan komma dit, på grund av funktionshinder eller avstånd. Vår förhoppning är också att de ska fungera som smakprov och göra webbesökarna sugna på att se museerna i verkligheten.

 //Sara